Hur vill ni ha det när ni köper ringar?

Min sambo vet inte ett dugg om smycken och stackarn hade det inte lätt när han skulle köpa en ring till mig eftersom jag inte har några ringar. Han hittade dock en som jag fått i present av min farmor men detta var en tumring och han tänkte väl att han fick ta den i brist på annat. Väl i butiken så visste han ju inte säkert om storleken var rätt och hade gärna velat haft en lånering med löfte om att köpa "rätt" ring när/om han fick ett ja. Dessutom så blev han bemött av många som frågad eom en rad olika saker som han inte visste något om och detta gjorde att han kände sig obekväm och kunde verkligen inte bestämma sig. Hade någon tagit sig tid och förklarat för honom hur läget såg ut och förstått att han hade en inre kris med en vilja att köpa en ring i rätt storlek men en osäkerhet inför vilken storlek samt nervös som attan, han skulle ju fria så hade han haft betydlig roligare. Nu blev han så arg på expediten så han gick in i en annan affär köpte 3 ringar för 100 spänn och friade med en av dem. I övrigt så hade det kunnar vara en fantomenring för min del för jag behöver iofs ingen ring för att veta att jag vill gifta mig med honom.

Så det han hade behövt var tips på hur han kan säkerställa min storlek, lånering för att ha något att fria med, trevligt bemötande och respekt för att han inte visste vad fasen de talade om. Hade han fått detta så hade han spenderat de pengarna som han ville på den ringen han hade hittat. Nu har vi istället fått vänta 3 veckor på att ens kunna titta på ringar och sedan tar det väl tid för dem att komma osv.

Eftersom jag nu får följa med och titta så hade jag velat bara kunna stosa in i en butik med bra öppetider och i lugn och ro sitta och titta och få den hjälp som jag efterfrågar.

Jag had einte velat tidsboka, finns så mycket som sk ahinnas med i alla fall.