Inlägg från: Kjell Präst |Visa alla inlägg
  • Kjell Präst

    Fråga prästerna 14

    Chicita skrev 2011-08-15 10:16:22 följande:
    Ni kan ju inte ta bort Gud ur en kyrklig vigsel. Alltså är Gud och tron på honom det centrala i vigseln om ni väljer att vigas i en kyrka.
    Skulle det kännas riktigt bra för er att lova trohet inför Gud osv, om ni inte tror på honom alls?

    Ni kan få en underbart vacker cermoni som påminner om den kyrkliga, i en lokal som ni väljer (borg, fd kyrka, vacker trädgård.. osv...) Där det är NI som står i centrum och inte Gud. Det kanske passar er bättre?
    Säger inte emot, vill bara lämna den brasklappen att självklart står brudparet i centrum även i en kyrklig vigsel - men akten genomsyras förstås av de kristna värderingarna och den kristna trosuppfattningen. 
  • Kjell Präst
    Chicita skrev 2011-08-15 10:52:45 följande:
    Att Gud är en man, är inte något jag är helt övertygad om. Däremot så tror jag på att det finns "något". En högre makt som gärna kan benämnas Gud, men jag har inget ansikte på denne.
    Det gör att jag kan reagera lite när Gud benämns som Han eller Honom.
    Det är jag inte heller övertygad om - att Gud är en man, alltså. Snarare är jag övertygad om att Gud inte är en man. Inte en kvinna heller. Därför benämner jag aldrig Gud "Han" eller "Hon" utan "Gud" (utom när jag läser bibeltexter förstås)
  • Kjell Präst
    Fröken Emma skrev 2011-08-15 11:01:32 följande:
    TACK!!

    Kanske lite ot, men hur hittar man vigselförättare, om man nu inte vill vara i kommunhus eller stadshuset?
    Våra planer är att vara på sandhamn.
    Ingen aning, tyvärr (för jag antar att du menar borgerliga sådana)
  • Kjell Präst
    Chicita skrev 2011-08-15 11:01:07 följande:
    Åh, dina gudstjänster skulle jag gärna bevista i så fall Skrattande

    Det finns ett sådant lugn i kyrkan, man kan riktigt känna historiens vingslag där. Jag går alltid ut ur kyrkan och känner mig lätt om hjärtat, även om anledningen till besöket har varit att sörja en anhörig.
    Och oavsett kyrka så känner jag mig alltid nära mina anhöriga som gått bort när jag besöker en kyrka och tänder ett ljus för dom.
    Välkommen!
  • Kjell Präst
    Chicita skrev 2011-08-22 09:07:53 följande:
    Jag kan ju fråga Kjell då...
    Bara så du har något att göra alltså Flört 

    Fader vår på latin?
    Jag har fått ett utdrag på en översättning från Wikipedia. Men är det den som gäller (om man vill ha den på latin) eller finns det någon annan?
    Haha, ja, nog fick jag att göra alltid. Dessvärre kan jag inte ett ord latin, så jag kan inte svara på frågan!
  • Kjell Präst
    Aniara4 skrev 2011-08-22 09:17:07 följande:
    Haha, knepigt!
    Jag var nyligen på en vigsel som hölls på engelska, där prästen av okänd anledning hade valt att översätta allting själv istället för att leta upp en engelskspråkig bibel och den vedertagna översättningen av Fader Vår. Texterna kunde man väl leva med, men det blev helt omöjligt att läsa med i bönen eftersom takten blev helt fel. Grejen med Fader Vår är ju annars att alla kan läsa med samtidigt oavsett språk!
    Jo, jag har haft ett dop där vi samtidigt läste "Vår Fader" på svenska, engelska och spanska.
  • Kjell Präst
    Chicita skrev 2011-08-22 09:38:56 följande:
    Ojdå, jag trodde att det var obligatoriskt för präster att kunna latin Förvånad
    Men då får vi nog leva med den översättningen då misstänker jag 
    Nix, i utbildningen ingår antingen grekiska eller hebreiska (vissa ambitiösa väljer att läsa båda språken). Själv läste jag grekiska men skulle nog inte kunna begripa ens den enklaste grekiska text vid det här laget - det är ju inte så att man använder sina grekiskakunskaper dagligen, direkt.
  • Kjell Präst

    Den här frågan fick jag i "Experttråden":


    Vi ska gifta oss utomlands i maj och vill välsignas i en svensk kyrka i juli. Vi hade tänkt gifta oss igen, men har förstått det inte är tillåtet. Vi kommer inte att ha ett vigselbevis vid tillfället, eftersom det kommer fram efter circa 6 månader och vigseln kommer därmed att inte vara registerad i Sverige. Kan vi få en välsignelse ändå? Vi stressar mycket över det här och vet inte hur vi ska reda ut det hela. Hjälp!

    Jag svarade så här:

    Jag ska vara ärlig och säga att jag faktiskt inte vet säkert, men resonerar så här: Välsignelsen i kyrkan är, till skillnad från vigseln, ingen juridisk handling, den "förpliktigar" så att säga inte till någonting. Jag kan därför tänka mig att det är möjligt att få en välsignelse trots att ni inte har något vigselbevis - strängt taget kan man ju alltid få Guds välsignelse i kyrkan, så varför inte över ett ingånget äktenskap trots att inget vigselbevis finns?

    Vet någon av mina kolleger - eller någon annan här på BT - säkrare besked än jag?

  • Kjell Präst
    KhiraLii skrev 2011-09-19 12:51:22 följande:

    Jag och blivande mannen hoppas kunna genomföra en ekumenisk vigsel då jag är protestant och han är serbisk-ortodox. Jag har förstått så pass mycket att det är upp till kyrkoherden i församlingen att avgöra om det går att genomföra men innan vi kontaktar denne känner jag att jag skulle vilja ha lite mer på fötterna.


    Vid en ekumenisk vigsel, är det alltid så att man tar delar av vardera och slår samman eller finns det även tillfällen när man utför den ena ceremonin efter den andra? Jag har nämligen för mig att jag läst någonstans att man inte får ha dubbelt upp av vissa delar, tex löften och ringväxling plus den ortodoxiska motsvarigheten.


    Jag förstår om ni inte är så insatta i den ortodoxa vigseln men från den protestantiska sidan, vilka delar brukar man ta bort eller byta ut mot ortodoxa delar?


    Uppskattar all information jag kan få då varken mannen eller svärmor är särskilt bevandrade i alla detaljer.


    Jag har aldrig varit med om den här typen av vigsel (kanske kan någon av mina kolleger, som känner till detta bättre, svara utförligare) men har svårt att tänka mig att man gör samma moment flera gånger. Jag antar att man gör upp vilka moment som ska utföras av den ortodoxe prästen och vilka som den svenskkyrklige/a står för.
Svar på tråden Fråga prästerna 14