I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

GRATTIS, GRATTIS, GRATTIS till Daa med familj!!! Underbart att det gått bra!

Tänkte bara berätta att jag fortfarande är hemma. Var och träffade min bm idag och mätte magen för första gången. Hon tyckte att jag skulle ligga hela dagarna nu till en början, alltså inte ens halvsitta i soffan.Och att gå i trappan upp till sovrummet var hon skeptisk till. Hon sa att jag skall fungera som en levande kuvös så det är det jag försöker se mig som nu. Hoppas så att det ser bra ut när vi träffar läkaren på måndag.

Fick massa sammandragningar när vi kom hem men den lugnade sig med tablett, sängläge och värme... trodde att vi skulle behöva åka in igen där en stund. Nu ska jag ligga helt plant så det håller sig lugnt, mina föräldrar kommer imon och vill så gärna träffa dem! Och sen för Orvar då oxå såklart...

Sväronen har varit här i eftermiddag, det gick faktiskt bra. Och så var en kompis och hälsade på en snabbis, var så roligt att träffa henne och prata lite... de behövdes.

Sen måste jag bara få gnälla lite över vad min svärmor sa direkt när vi berättade att jag skulle få komma hem. " Då kommer ni ner här i mellandagarna va?" När jag då svarade att nej, det gör vi inte... vi ska hålla oss hemma jag skall ligga och mannen har stannat hemma från jobbet för att vara hemma hos mig... då svarar hon men till nyår kommer ni väl iaf? Ni måste ju se här nu när det är julfint! Som vi skulle bry oss om att de har gjort julfint, nu är det enda viktiga att Orvar stannar i magen så länge som det bara går, men det verkar hon inte fatta! Blir så trött! Som hon vill ge mig dåligt samvete över att julen blev som den blev, var ju så synd om dem som fick fira julen på det sättet... 

Skickar in en stor kram till Heliose med familj. Vet inte alls vad jag skall skriva till er, men jag tänker på er massa!

Bruttan, tack för dina förstående ord om min svärmor! Känns skönt att veta attjag har ngn som kan komma och köra över henne med traktorn Ibland tänker jag att det kanske är mig det är fel på, att jag stör mig på allt hon säger... men jag tycker faktiskt man kan vara lite "känslig" mot sin svärdotter när hon agerar kuvös!

Igår fick jag veta att min jobbarkompis har övertagit "mitt" rum på bb, vattnet gick för henne i förgår så nu ligger hon i strikt sängläge och under massor av koll. Hon har gått nästan 30 hela veckor...

Jag är inlagd igen Har haft kraftigare sammandragningar som gjorde lite ont så vi åkte in för att kolla tappen för säkerhets skull. Då visade det sig att den blivit ännu kortare, var nu nere på 23 mm. Sprutor igen och det känns bra eftersom jag svarade bra på dem förra gången. Tabletterna funkar tydligen inte för mig, så dem tänker jag inte åka hem med igen...

Hummern vi skulle haft ikväll får sparas till en annan kväll, visst känns det trist att Orvar inte tycker att vi skall fira jul eller nyår hemma men det känns ändå skönt att vara inlagd så de har koll på mig och honom.

Gott nytt mina vänner!

Hej tjejer, tänkte ge er en ny liten uppdatering.
När jag kom in på nyårsafton så hjälpte sprutorna okej, men under nyårsdagen fick jag sammandragningar som kändes och en del gjorde ont även när jag fick sprutorna. Det var jobbigt och oroligt eftersom sprutorna hjälpte förra gången. De bestämde då att jag skulle få dropp ist, triktosil (eller ngt liknande) tror jag det hette. Låg med det i 27 timmar och det hjälpte. Då fick jag ligga i stikt sängläge, inte ens gå upp på toa, och de bestämde även att jag skulle få en spruta för att Orvars lungor skulle utvecklas lite fortare. Igår kväll togs droppet bort och natten har varit hyfsat lugnt, kände lite i morse så fick en spruta då. Har varit och kollat tappen idag och då sa de att dem såg bra ut. Den är 34 mm lång och har en smal springa inifrån som är lite öppen men enligt den läkaren räknar man knappt det som påverkad. 21 mm av tappen är helt stängd. Så nu har jag övergått till en ny sort tabletter, och skall få komma hem imorgon. Känns såklart underbart att det såg bra ut idag, samtidigt som det känns rörigt eftersom de hörromdagen av mig spruta för hans lungutv. Men det har känts lugnt idag, visst har jag sammandragningar men de har inte gjort ont och sådana tror läkarna att jag kommer ha hela tiden men att det inte påverkar. Men blir det mkt sådana så åker vi in igen...

Men blir vila hemma, mannen kommer stanna hemma och jobba i veckan så att han har koll på mig  Sen flyttar vi ner och sover på nedervåningen ist så jag inte behöver springa i trapporna när jag skall sova eller gå på toa på natten...

Är sjukskriven januari ut, får se hur det blir sen men är väl en risk att det inte blir mer jobb innan Orvar kommer. Och ska jag vara ärlig så vill jag bara vila och ta det lugnt nu så han stannar inne så länge som han ska. Skulle faktiskt kännas konstigt och jobbigt om ngn läkare kommer och säger att jag skall jobba sen när jag haft så mkt sammandragningar och påverkad tapp när jag bara har tagit det lugn... eller vad tror ni?! 

Vi tror nog båda två att jag kommer kunna bli sjukskriven hela vägen tills han kommer men funderar ändå en del på det. Men mest funderar vi på hur man ena dagen ger sprutor för lungmognad och nästa dag skickar hem en. Men man får väl lita på att de vet vad de gör... Glömde ju svara på att jag är v24+2 idag, var ju ngn som undrade.

Min kompis fick förresten en liten tjej igår, allt verkar ha gått bra!! Hon vägde 1550g

Tack för era lugnande ord! Blomman jag är i v24+2 idag... inte så många timmar kvar till 24+3

Det är klart att jag blir rastlös och inte tycker jag att det är roligt precis men det verkar som man kan få Orvar att stanna länge i magen bara av att ligga så då borde jag ju kunna fixa det Och bara att jag faktiskt får gå upp och gå på toaletten (så skönt att slippa gå på bäcken) och får halvsitta lite i sängen är något som vi firat här ikväll, men chokladbollar, chips och the   Mannen har varit här och hälsat på mig nu, men gick precis. Han kommer in i morgon bitti igen för vi vill vara båda två när vi pratar med läkaren om jag skall hem eller inte. Så att vi är med båda två om beslutet, känns väldigt viktigt för mig!

Självklart är det jättebra att de ger spruta för lungutveckling, bara det snabba skiftningarna som är så jobbiga. De började nämligen prata om att man får åka ner till Lund och så... läkaren var inne och pratade med barnläkarna på neo. och så en dag senare får man gå hem för att det ser bra ut! Är ju överlycklig över att det ser bra ut men jobbigt med alla olika beslut hela tiden...

Var likadant idag när jag varit på kontrollen, blev körd ner i sängen till ultraljudet, fick inte gå många meter utan de körde verkligen mig fram till britsen. När jag sedan kommer upp till avdelningen igen kommer en bm in och säger att jag fortfarande skall vara sängliggande, får gå på toa men inget mer. Att jag ikväll skulle få spruta mot blodproppar. Så då ringer jag och berättar det för maken. Sen tar det kanske 10 minuter så kommer en annan läkare in och säger att det ser så bra ut så jag kan få upp lite idag, och åka hem imorgon. Önskar att de hade pratat ihop sig lite innan de kommer och säger något så man slipper alla olika bud.

Sorry att jag är ego nu, mycket som snurrar i huvudet. Lovar att jag tänker på er och skall kommentera en annan dag när jag är lite mer människa igen... 

Just nu känner jag mig rätt lugn, visst tänker jag på det mkt men enligt läkaren sg det väldigt bra ut igår vid kollen och de var inte oroliga längre. Hon tog tid på sig idag att förklara ordentligt och det känns som vi förstår ungefär hur det ser ut med tappen och vad som hänt/inte hänt. Tappen hade ju minskat från 34 till 26 mm första gången jag lades in och börjat öppna sig ganska mkt uppifrån. Igår var tappen tillbaka på 32-34 igen och visst är den lite öppen infrån men det är enligt läkaren så smal springa så det räknas knappt. 21 mm av tappen är fortfarande helt stängd. OOrvar låg inte längre och tryckte på neråt som han gjorde när jag kom in och sammandragningarna har minskat extremt nu efter droppet. Från att inte kunnat typ röra benen eller vända mig i sängen utan att få sammandragningar kan jag faktiskt klara att gå upp på toa utan att få några känningar. Visst kommer det sammandragningar men de trycker inte alls på neråt på samma vis, så det känns lovande. Men ska bara gå upp på toa nu tills vi ska dit på koll på måndag så får vi se hur det ser ut då. Så skönt att mannen kan jobba hemifrån nu i veckan så han kan hjälpa mig ed saker här hemma

Men såhär lugnt var jag inte för bara någon dag sedan, har gråtit mycket och varit väldigt orolig. När någon pratat om framtiden eller så har jag bara brytit ihop. Men försöker hålla mig lugn fö oroar jag upp mig får jag mer sammandragningar.