Äntligen fredag del 23

Nämen tog jag ett jämt nummer.

Jag gillar också att sakerna fortsätter att användas. Känns bättre än att slänga. Visst man kan skänka till välgörenhet också, men det är ju lite lottokänsla att ha auktioner även om de inte ger stora inkomster

Ännu några växter att påta ner i jorden. Önskar bara att ogräset kunde ta och rensa sig själv också så jag bara kunde ägna mig åt det roliga arbetet med att påta ner och inte behöva påta upp också...

Dottern var ute före frukost och vattnade "sin" trädgård. Tror inte den behöver vatten eftersom det regnat en del på sista tiden, men hon var väldigt säker på sin sak. Hon fick en hög med väldigt ynkliga penseplantor igår som sattes i krukor och arrangerades till vad som kallades "min trädgård" så nu har hon en egen.

Maken och jag har haft lite duskussioner sista tiden. Han börjar nog inse att det faktiskt är tungt att vänta barn. Han har bl.a. gnällt för att det är stökigt och skitigt här hemma. Joo visst, men jag har inte brytt mig om att göra extra böjar med kroppen. Det räcker med två barn som kutar runt och vill ha min uppmärksamhet hela tiden. Resten varken orkar, kan eller hinner jag göra. Jag har för övrigt tyckt att det faktiskt är HANS jobb men där hade vi tydligen missuppfattat varandra. Jag har fått ont i fogarna den här gången så på eftermiddagarna går allt i slowmotion.

Sonen har för övrigt lärt sig krypa på rätt sätt i trappan. Var väl så illa nödd och tvungen när han hade klarat av att öpppna nedre grinden men inte fick upp den övre. Då hittade jag honom krypandes tillbaka ner igen. Såg ut att gå galant så nu känner jag mig betydligt lugnare även om han nu givetvis inte ska få lov att göra det helt på frihand om det kan undvikas

Apropå bravader så måste jag berätta om sonens tilltag i toaletten. På sisådär en minut hade han kommit in i badrummet och hunnit slänga ner några frottelappar i toastolen, en nappflaska och ett paket babyservetter stängt locket och spolat. Jag hittade honom slående på locket och förskandes att spola så jag insåg inte förränn på kvällen att toan var blockerad. Maken fick sanera och vi blev mäkta imponerade av samlingen som upphittades. Häromdagern var det Subwoofern som fick monteras isär efter att jag (som tur var) hann att se att pojken precis hann få ner pappas nyckelknippa i högtalarhålet. Där upphittades en liten arsenal av både leksaker och godis samt lite annat smått och gott som försvunnit. Klåfingrig är ordet som beskriver sonen bäst för tillfället

Så har vi det ganska ofta också.

måste föresten berätta att sonens senaste tilltag var att åka ambulans. Nu var det visserligen inget bus som framkallade det, utan ett helt vanligt steg på halt klinkersgolv och vips hade han åkt med fritt fall med bakhuvudet ner i golvet.  Därefter jätteskrivk följat av kräkningar och svimningar och lila läppar om vartannat. Vi stoppade ungarna i bilen och körde i ilfart mot sjukhuset och ringde 112 från bilen så ambulansen mötte upp ungefär halvvägs. Väl inne i ambulansen öppnades sonens små korpgluggar och han blev väldit vaken. Där fanns ju så många roliga sladdar och grejer att titta på. När vi kom fram till sjukhuset var han nästan som vanligt igen. Han blev undersökt av en kirurg direkt, som konstaterade att han antagligen inte hade någon allvarlig hjärnskakning och sedan fick vi vara i ett rum i ett par timmar för observation och efter ytterligare en undersökning därefter åkte vi hem igen. han har haft ont i huvudet några dagar och varit gnällig men utöver det är han helt ok. Nu funderar jag allvarligt på heltäckande halkmatta i badrummet

Nähäpp nu så ska jag ragga tag på besiktning av min boxeruppkoppling. TV-bildkvalitet är viktiga saker när man är hemmamamma

Silvertejp på FB ohoj vad intressant! Kan man måhända be om att få en liten länk?

Jag hittade den själv.

Ja verkar onekligen lite stressigt. Har själv bara varit med om att planera enstaka temaresor och temadagar/kurser men även endagsevent kan ju vara trixiga att få ihop. Fyra flerdagars verkar vara överkurs för mig iallafall

Idag är min papps på inkörning från skånelandet. Får se när han dyker upp. Kan ju bli ikväll eller om någon timme man vet aldrig med honom. Frågan är om jag vågar åka hemifrån en stund. Behöver in till bankkontor och låsa upp min dosa. Sonen har lekt med den igen. Den ser ju jätterolig ut med en massa knappar så den är helt omöjlig att INTE LEKA  MED ....

Föresten har jag böjrat grubbla över livets svåra dilemman... när man lutar sig bakåt på ett gäng med kuddar.... varför ska de alltid vara så obekväma just för mig... varför lägger de sig aldrig i perfekt position för att göra mig nöjd...

Jag har en Tefal som jag är väldigt nöjd med. ... tror den uppfyller dina kriterier Men den är faktiskt MIN

Det där med matvägran är jättesvårt. Vår tös har ju alltid haft svårt att svälja vissa typer av konsistenser på mat, blivit äcklad av en del färger och utseenden osv osv. Men matvägran i vårt fall är så mångbottnad. Delvis det att hon lätt kväljer sig, delvis att hon minns tidigare gånger hon kräkts, speciellt om hon ser "äcklig" mat och kommer ihåg, hon har också rent vanligt trots när hon inser att hon kan kontrollera genom maten och så en viss stress både från oss och från henne själv just kring ätandet... och säkert en del andra faktorer också. Jättesvårt att manövrera runt och komma över. Vi kör numera med en mattavla där hon får klistermärken att sätta upp i rutsystem. När hon fått ihop en rad (fem st) får hon en liten belöningsleksak. Det fungerar som tillräcklig morot för att övervinna det mesta av sådant som kört ihop sig rent mentalt, däremot hindrar det givetvis inte att hon faktiskt inte klarar att äta en del typer av mat, men hon vågar åtminstone smaka på nya grejer.

Jag blev också storasyster ganska sent. Var sju år och det var jättesvårt. Tror visserligen att det svåraste för mig också var att vi inte hade samma pappa och att hans intresse eller kärlek eller kanske omsorger bara drogs undan totalt när min bror föddes. Men visst det är säkert jättesvårt att bli storasyskon och på många sätt vara barn fortfarande fastän förväntas förstå så mycket mer.

Vad gäller syskonavundsjuka så är det inte alla dagar vår dotter gillar sin lillebror. Jag gör inte så stor affär av det utan brukar säga att hon nog kommer gilla honom imorgon istället. Häromdagen vaknade hon och det första hon sade var att idag var hon kär i lillebror och tänkte känna sig så hela dagen. Det funkade hyfsat tills dess lillebror drog henne i håret Har man barn som är hyfsat nära i ålder så är det också jättenormalt att de vill byta bort varandra då och då. Att lära sig vara snäll mot sin nästa är ju också något man behöver lära sig. Vet ganska många syskon som om de är riktigt nära i ålder har lagt sig ovanpå sina nya småsyskon så de inte får ngn luft.... väldigt skrämmande för föräldrarna att vara med om, men det verkar vara vanligare än jag tidigare trott. Så vi får se hur min lilleman kommer göra med nästa syskon, för han är enormt mån om sin plats hos mamma och pappa och är redan enormt avis så fort storasyster får uppmärksamhet från mamma eller pappa och drar i håret på henne eller försöker slå henne med ngn leksak. jättejobbigt ibland för han har ju inte riktigt vett på att förstå tillsägelser.