Intriger, intriger, intriger

Åhh.. vet inte vad jag ska svara dig mer än att ge dig en stor kram. 

Jo.. ett tips har jag.. prata med föräldrarna till dig och din BM och säg till dom att de får komma på bröllopet om de för en dag kan lägga allt bakom sig. Bröllopsdagen är er!! och de måste tänka på detta. 

Jag är också skild men jag har ett proffionellt förhållande till mix ex man. Både för vår egen skull men mest för våra barn. Vem mår bra av att hålla på att tjafsa och bli bitter? 

En morbror behöver man inte bjuda, vi har inte bjudit föräldrars syskon.

Du får nog försöka lägga det bakom dig att din BM´s svåger sa på det viset.. eller be din BM prata med honom så att han säger förlåt.

Alkohol eller inte alkohol.. det beror på vad ni själva tycker är viktigt. Vi kommer t.ex. inte bjuda på snaps till maten utan bara öl, vin och cider. Vi kommer att ha något till kaffet och på kvällen bjuda på drinkar. Ev. kan de ju få betala sina drinkar? Då blir det ju mindre drickande och gör som vi, uteslut snappsandet Finns ingen mening att supa sig full på en bröllopsfest.

BM bror menar jag  

Tack så mycket för ditt inlägg, det värmer. :)

Jag vet med mig själv att tjafset mellan mig och D's bror har tagit alldeles för mycket tid. Men om han ska vara med på festen så får han uppföra sig. Haha

Jag har också tänkt i de banorna angående baren. Att göra så att gästerna får köpa till självkostnadspris.. Det blir billigare för oss om inte annat. Kanske lite lättare att kontrollera också, men det är just det. Jag har ingen lust att vara ett kontrollfreak på min bröllopsdag.. för bara en dag i mitt liv vill jag att det bara ska handla om mig.. och min M2b såklart ;)

Hej!!!
Det där låter besvärligt.... Kan ni inte åka iväg och gifta er istället....???? Det verkar vara så mycket bråk, så det kan bli svårt att får trevlig dag...

Vilken läskig svåger du har... Fy fasen!!!!

Svårt att ge råd, följ ditt hjärta.....

Kram

Hej U77,

Jo hela situationen är väldigt krävande och besvärlig, det är inte lätt. Vi har också tänkt på att resa bort, men, hur konstigt det än kan låta så vill vi fira med släkten, det är väldigt svårt att förklara men vi personligen står alla väldigt nära.. det är inte vi som bråkar, det är dom andra som gör det. Varför måste allt vara så komplicerat? :)

Tack för att du tycker så angående min svåger! Jag har pratat med D om det många gånger.. att jag tycker att nä ny f*n får det vara nog, för det är inte bara det han har sagt.. han har också sagt att jag försöker bestämma över D och att jag försöker att förstöra deras relation.

Det enda jag har sagt till D är att jag inte vill ha något med hans bror och göra, jag har också sagt att jag inte respekterar och litar på honom.. det bästa med allt det här är att jag vet att min M2b respekterar vad jag känner och tycker, han låter mig ta det i den takt jag vill. Och när var och hur dom träffas lägger jag mig inte i. Och jag håller fullständigt med dig angående min svåger.. han har inte alla hästar i stallet.

Jag vet att det är svårt att de råd, men tack för att du försöker :)

Känner igen det lite. Tack och lov så är de flesta bråkmakarna människor vi inte längre står nära så vi har valt att inte bjuda dem (då försvann släkten på mammas sida och halva BM:s släkt, billigt och bra :) )

Däremot hade jag nog funderat en vända till när det gäller alkoholen. Har du en sådan relation med din pappa att du kan fråga honom hur han känner inför det? Det kan ju bli väldigt påfrestande för honom utan att han för den skull trillar dit.

Lycka till med allt!

Oj oj oj, så komplicerat. Lider med er alla, kan inte vara lätt när så många träter, snacka om bitterhet och energi krävande. Låter som en gammaldags släktfejd där ingen kan ge med sig och agera vuxen.

Ja frågan är om inte det bästa vore att rymma och gifta sig med enbart dem man trivs med, 

En sak ni skulle kunna göra är ju att ta ett samtal med alla i enskildhet och sen ha en lysningsträff som test ngn vecka före bröllopet, för att se vilka som kan bete sig, (fast det behöver ni ju inte säga till dem) utan ta en träff (först samtal sen träffen) för att se vad som händer och vilka som kan sköta sig. De som kan bjuder ni till själva bröllopet.

Vad det gäller din D.s bror känns det som att det vore dags att släppa det, ta ett personligt snack med honom, säg att du tog illa upp men att du hoppas ni kan lämna det bakom er.

Någon måste ju börja agera vuxet,..

Det med min pappas alkoholism är tyvärr att det är lite hysch, hysch. I min pappas släkt så pratar man inte om saker som är jobbiga att prata om. (Finnar hela bunten) :) Så dom är väldigt korrekta och envisa till tusen. Jag är också envis men på det sättet att jag vill lösa allting. Jag vill bara inte att pappa ska bli sårad nu när det går så bra för honom. Det är alltid en balansgång det där. Det är väldigt frustrerande.

Jag vill verkligen att våran dag ska handla om oss, bara oss.. att folk ska vara glada för vår skull.. men så kommer det nog tyvärr inte att bli. Ganska ledsamt när jag tänker efter. Men det är väl så är det är.. Stora personligheter - stora egon.

Jag har alltid varit lite av ett svart får i båda släkterna, jag har alltid gått min egen väg, jag har skinn på näsan, säger vad jag tycker.. kanske lite för mycket :) Men det är så sjukt svårt att säga till ens egen pappa.. jag respekterar ju honom så otroligt mycket.. har alltid varit pappas flicka så att säga.. förutom i hans perioder.. då har jag sagt både det ena och det andra. Även fast jag är vuxen nu så är jag fortfarande hans dotter. Och jag vill ju inte att det ska bli ett bakslag för honom, jag hoppas att du förstår vad jag menar med det.

Men tack allihopa för era råd och ert stöd.

Man kan åka iväg och gifta sig.... och sen ha en fest lite senare när man kommit hem... Då kan de iaf. inte förstöra bröllopsdagen och den stämning man vill bära med sig i minnet resten av livet. Personligen skulle jag inte ha tagit risken om det var så stökiga relationer och hot dessutom... nej fy f......n!

Ja alltså fy vilken sittuation ni sitter i.....
Jag förstår att ni skulle vilja fira med er familj, men om det verkligen är så illa som du beskriver så måste man ju realistikt säga att det aldrig kommer att gå smärtfritt. Jag skulle om jag var ni ABSOLUT fara iväg själva och gifta oss. Visst kommer ni kanske att sakna er familj, men det är långt mkt värre att få er vigsel förstörd!!!

Jag gifte mig för 2 veckor sedan och vi fick en helt magisk bröllopsdag precis som vi ville ha det med bara den närmaste familjen med. Men vår första tanke var faktiskt att åka utomlands bara vi två....inte för att vi har några problem med släkten utan bara för att det skulle vara så mysigt att vara bara vi
Jag kan säga att när ni står där och ska säga era löften så (åtminstone för oss) var det så att det hade inte spelat någon roll om det varit 1 eller 200 person runt omkring för då fanns det bara vi

Sen när ni kommer hem så som sagt ha en fest med tårta och hela rubbet som ni vill ha, ni kan ju t o m dela upp det på två fester om ni viLl!