Två brev som gör att jag skiter i bröllopet

Försäkrinsgkassans bedömmning var ju att jag fick pengarna trots att jag studerade hemifrån eftersom jag hade giltig orsak i och följde planen för studierna.

Det lilla jag förstår i det evighetslånga dokument jag fått på isländskt fackspråk är att de inte godkänner det och att de inte delgivits villkoren eller det faktum att jag studerade på distans trots att man vanligtvis baserar betygen även på närvaro.

Vet inte alls hur jag ska kolla upp det, ska börja med att få allt löversatt för det är jättemycket jag inte ens förstår i pappret då jag visserligen kan läsa isländska men då bara läst nått enstaka brev från släktingar.

http://www.aftonbladet.se/debatt/article393375.ab

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=52475&a=1623480

http://www.aftonbladet.se/debatt/article6771581.ab

Jag är tydligen inte ensam om att få liknande besked från brottoffermyndigheten.

Ja vi kommer vänta.. Vi VILL ha vår fest, vi vill ha våra kläde roch våra ringar. Jag vet att många tycker det är onödigt och löjligt men jag är bara 24 och hoppas på att bara gifta mig en gång, så då väntar jag, även om det just nukänns tungt då jag trodde jag var i Norge för att få ihop pengar till bröllop och gamla skulder. Känns som att smällarna aldrig slutar komma, det är så utröttande.

Brottsoffermyndigehten orkar jag inte slåss mot, känns som att rättegång och väntan och papper hit och dit har varit tillräckligt. I vanliga fall är jag en envis åsna men nu orkar jag inte, har redan tillräckligt med det här underhållet och med att hyresgästerna som hyr vår lägenhet i andra hand vägrar betala hyra. *suck*

Ja det blir till att ta hjälp, jag hoppas på att försäkringskassan kan hjälpa mig mer än de gjort, har ju bara möjlighet att ta allt över tele (Är i Norge) och det är svårt att få tag i nån som bryr sig. Den första jag prata med hänvisade mig till Isländska försäkringskassan men jag vet att det kommer bli problem med språket. 

Nu när jag tänker på det har jag en släkting på Island som är advokat. Man aknse skulle sända ett mail till honom.

Tack alla för era styrkekramar och tipps!

Min pappa fick igenom att alla pengar ska tillbaka, 3800 kr x 8 månader =30.400 kr

Det är pengar jag fick för eftergymnasiala studier och hade jag och min pappa varit svenska medborgare hade jag aldrig behövt betala men nu är vi isländska och det är den isländska myndigheten som står bakom beslutet. Jag hade med andra ord aldrig rätt till pengarna och hade själv ansvar för att kolla upp reglerna på Island. Som 18 år slogs jag inte ens av tanken på att kolla upp nått, jag litade på att allt gick rätt till.

Men bröllopet blir av i vilket fall! Min mamma, som den ängel hon är, vet hur jag kämpat med skulder de senaste åren och hon tyckte det här var droppen, hon betalar allt samman för hon tycker det är förjävligt att det kan gå till så här. Jag "slipper" skulden men det känns ju inte bra ändå. Även om jag drar en lättnads suck över att inte behöva jobba stenhårt ytterligare en sommar i Norge bara för att hamna på plus, minus, noll igen!

Jag pluggade på komvux och blev därför beviljad förlängt underhåll. Men enligt Isländska myndigheter räknas det inte, för jag hade inte rätt närvaro, och undantaget för mig gjordes utan att de informerades (jag pratade bar amed svenska försäkringskassan).

Därför fick de rätt att ta tillbaka pengarna, och pappa slapp den lilla delen av underhåll han vägrat betala till mamma (6 gemensamma barn, 4 tonåringar, 2 små när han stack)

Jag ska faktiskt ta och gräva lite djupare i det där, tack för tippset!

Och jag lider med dig, fy fan vilken upplevelse..