Seperationsångest!!

Jag tycker att alla kan visa lite mer respekt för vad han vill. Bara för att man inte tycker likadant eller förstår det så kan man inte bara begära att den andra ska rätta efter vad man själv tycker är rätt.

Har varit tillsammans med en man som sparade alla originalkartonger. Han tyckte att de var kul att ha kvar. Det tyckte jag var helt OK, hans val, han fick bara se till att hitta en förvaring som inte inkräktade på hur vi levde.

Jag säger återigen att ni ska prata med varandra och komma berätta hur ni känner och försöka förstå varandra. Det går säkert att komma fram till en lösning som passar båda, men man lär inte hitta en läsning om man går in i diskussionen med inställningen att den andres beteende är idiotiskt.

Jag pratade nu med min sambo om att slänga saker.. och jag frågade om han hade slängt sina gamla svarta skor som det var hål i hälen på.. för han köpte nya svarta bara för de gamla var sönder. Men nej det har han inte för de gamla är ju sköna Jag kommer inte att slänga dessa skor, det får han själv göra en dag... 

Jag har samma problem! Min m2b och jag har varit tillsammans i sex år och har haft denna diskussion tusentals gånger. Gamla skor, jeans från 90-talet, jackor etc. Jag säger att det inte finns någon anledning att spara sån skit eftersom jag aldrig skulle låta honom ta på sig det!

Det är inte bara kläder utan även  t.ex. jättefula prydnadssaker han fått av sin farmor. De kan man ju inte slänga eftersom han har fått dem av henne!

Eller papper!!! Kontoutdrag och kvitton som är många år gamla!! Måste man ha kvar sånt? Jag blir tokig bara jag tänker på det!
Till saken hör att vi bor i ett litet hus med dåliga förvaringsmöjligheter, man måste rensa undan när man har det så.

Så TS, jag har faktiskt inte hittat någon bra metod för att lösa det här problemet. Men ska hålla koll på denna tråden för att få tips!

Lycka till!

Kontoutdrag och viktiga papper finns det faktiskt en vits med att spara i minst tio år.

3 lådor med bra att ha sladdar står mitt på vårt vardagsrumsgolv.. dessa åker in i förrådet i morgon.. och då är där knökfullt med kartonger..

Jag är både en samlare och en slängare, beroende på föremål. Något som hjälpt mig att göra mig av med saker är att ge bort eller sälja dem. Det gör det lättare att dumpa prylarna. 

En annan sak som jag börjat med: Jag har öppnat ett konto där jag lägger in de pengar jag tjänar på att sälja prylar på nätet eller loppis. Det motiverar mig att göra mig av med fler saker. 

Min man vill inte slänga något, jag vill helst slänga allt. Hatar att ha mkt saker och trångt i alla skåp och lådor.

Varje år har vi utrensning, mest jag då. Min man har kvar tröjor som han hade i 4an... Kan vara bra att ha säger han, tar en jävla massa plats säger jag. Tapet bitar ifrån vår gamla lägenhet, omaka fat, reklam glas, karln är som en levande loppmarknad.

Jag slänger inte hans saker, däremot rör jag inte hans skåp, jag menar vill han leta igenom 30 tröjor från 4an och framåt för att hitta den han vill ha så får han göra det, men han får ingen hjälp av mig, gnäller han så säger jag att det finns en enkel lösning på problemet.

Klart att man ska respektera varandra, men det går åt båda håll tycker jag. Jag mår dåligt av att ha massa onödigt skit runt omkring mig, vi är gifta och delar hus, han måste ta hänsyn till mig också. Vi har inte ett stort hus, heller inte en gård med massa förvaring, vi har en ytte klädkammare och ett pytte förråd, that's it. I förrådet har vi gräsklippare, bildäck, och trädgårdsverktyg. I klädkammaren vinterjackor etc. Han får gärna hyra ett förråd till sina saker om han inte kan ge upp dem. Men ju äldre han blir desto bättre  har det blivit och det är inte alls lika stort problem nu som förut. Han har väl upptäckt fördelarna med att kunna öppna garderober och skåp utan att bli överfallen av saker.

Min sambo sa igår efter han läste denna tråden att vi borde en gång om året gå igenom alla förråd, så att det inte blir för mkt saker där.. Så det finns hopp om förbättring i denna familjen iaf.

Så länge vi har plats i källarförrådet så samlar vi nog på oss saker. Jag på mina "skatter" (begagnat presentpapper, tomma skokartonger, pysselmaterial, snören, kottar, pinnar, stenar och annat som kan vara bra att ha) och han på sitt "skräp"(kläder som är så gamla och bekväma att de nästan trillar av kroppen).

Vi sorterar och etiketterar. Jag skulle inte ta hans urtvättade band-t-shirt till trasa utan att fråga, hur ful den än är. Men jag har märkt att vi båda kan göra oss av med saker, bara det inte är att kasta bort. Så vill jag göra ett lapptäcke eller behöver trasor till mattor, fönstertvätt osv, så får jag gladeligen hans gamla kläder. Behöver han lådor får han mina..

Spara är en sak, jag stör mig mycket, mycket mer på folk som köper saker då de redan har huset fullt! SÅ förstår jag verkligen inte hur man vill leva, tur att man får bo hos sig själv!  

Korthet: släng inte någon annans saker. FY vad besviken och ledsen jag skulle bli om min älskade gjorde så mot mig!

 Jag har en make som har kvar sina gamla KISS t-shirtar från 90-talet.. riktigt fult slitna.. vissa dagar har jag bara lust att gömma dem så att han ska glömma dem.. Men jag vet ju vad de betyder för honom, så jag låter dem vara....
Däremot...
Han har även kläder från början av 90 och slutet av 80-talet som jag aldrig vill se igen.. det modet, var ju inte de finaste...

Men jag tror att han börjar inse att han inte kan ha kvar alla sina gamla kläder så han har faktiskt rensat... Vi får väl se hur mycket han går med på att slänga...

Jättebra tips! Tycker också det är lättare när man ger bort än när man slänger. Mycket lättare! =)