Ribbings Vett & Etikett-regler?

JAG tycker att det är en självklarhet att kunna vissa etiketts"regler". Framförallt för egen del men jag blir ibland väldigt chockad över hur andra beter sig. Nu menar jag såklart inte sådana saker som att ha svarta skor på sig innan kl 18 (eller hur det nu är ;)) utan t.ex att inte ta i hand och presentera sig när man möter nya människor eller presentera sitt sällskap för någon bekant om man möts på stan... Även i viss mån klädsel.

Allt grundar ju sig på att man ska visa respekt för andra och det tycker jag det är för dåligt med i "dagens samhälle". Tragiskt men sant!

Ellte:

Klokt sagt, har också reagerat på det.

Nåt jag också grunnat på ett tag är det här med "folkvett" alltså vanligt sunt förnuft.
Dr Phil sa igår i sitt program att en gäst lite föraktfullt fnyst och sa "jamen han säger ju inget annat än vanligt folkvett"..

Kanske är det så tragiskt att vi faktiskt har börjat tappa även det sunda förnuftet. Samhället i stort ser ju tyvärr ut så att man ska acceptera allt möjligt konstigt och sjukt bara för att det ska vara "normalt". Vi ska inte få en chans att diskriminera någon.
Ja det är väl rätt men måste då folkvettet försvinna bara för det?

Det är tråkigt. Och tyvärr så under min långa tid här på BT har man fått läst massor av inlägg som just bekräftar det hemska: Många har inte en aning om vad folkvett är.
Och nu pratar jag inte om bruna skor till fracken utan hur man beter sig mot varandra i det stora hela. Det är hemskt!

jag har inte hört talas om denna kvinnan tidigare men sökte på internet och fick läsa om henne och hennes kunnande. Jag kan hålla med om att det är mycket snack om "etiketten" här inne, och kan bli smått fundersam över varför den vid ett bröllop är sååå viktig att följa vid just bröllop och inte annnars. Vett och etiletts-regler finns ju till för att underlätta för oss inte för att göra oss märkvärdiga på något sätt. Och som Isolde skrev så "bör" man stå på höger sida i rulltrappan för att underlätta för de som har bråttom och vill förbi, tänk vad enklare det blir ifall man gör så. Om inte annat för att underlätta för sina stressade medmänniskor. Och att stoppa kniven i munnen kan för en del uppfattas som rent "äckel" så varför göra så mot sin bordskamrat. Jag tycker att vi skall bevara dessa "sociala regler", de är ju till för att underlätta. det är bara tråkigt att fler inte känner till dem... fram för uppförande som ämne i skolan :) Må så gott!

Vi lånade Magdalena Ribbings bok om bröllposetikett på biblioteket, mest för att den råkade stå där på ett ställ precis vid lånedisken. Tycker att hon har varit ganska vettig i sin spalt i DN, där brukar hon betona att det viktiga inte är att följa reglerna utan att alla ska vara bekväma i situationen, men i den där boken kändes hon lite lätt hysterisk. Jag har också undrat varför allting blir så upphaussat just när det gäller bröllopsfester.

När vi läste boken fick vi veta att flera saker vi hade tänkt göra var helt otänkbara och felaktiga (önska sig pengar till resan, inte bjuda med respektive tex). Vid något tillfälle mailade jag också en fråga till henne om klädkoder. Jag ville ha tips på vad man kunde skriva om man ville markera att gästerna inte behövde ha speciellt fina kläder på sig. Det svaret som jag fick kändes i det närmaste som en tillrättavisning, läs gärna på: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp&a=150308&viewAll=true

Sedan dess skiter jag högaktningsfullt i vad fru Ribbing säger.

Fii: Och jag tyckte hennes svar var jättebra ;)

Men Fii, att helst se att *kavajer, långklänningar och slipsar stannar hemma* är juka stelbent och ogästvänligt som att säga att alla _måste_ ha frack. Håller med Ribbing att man som inbjudare inte kan bestämma VAD gästerna ska ha på sig, bara vilken NIVÅ som är önskad för deras klädsel.

I övrigt håller jag med Nyfiken Gul och Ellte. Blev lite besviken på vårt bröllop när hela sidan av min släkt sprang ut och rökte så fort de ätit upp sin mat (vid förrätt, huvudrätt och efterrätt). Tog för givet att alla hade sunt förnuft och fattade att visst kan man gå ut och röka i en paus men i första hand stannar man kvar och pratar med sina bordgrannar! Jag skämdes över dem och hade jag vetat att de inte skulle ha vett nog att sitta kvar vid bordet så hade jag skrivit ut det i festprogrammet.

Regler som att jaquett inte *får* användas efter kl.15 är enbart skrattretande däremot.

Översättning av mitt stavfel ovan
juka= ju lika!!

då vi har tyckt att kavaj varit lite för uppklätt för tillställningen har vi med flera skrivit:
klädsel: ledig
Det funkar alltid :)

I min fråga till Ribbing försökte jag ju bara förklara ungefär vilken nivå som gästerna skulle kunna klä sig på - med huvudpoängen att ingen skulle behöva köpa något nytt eller känna sig tvungen att klä upp sig utan bara komma i normalfina kläder de har. Helst ville vi inte skriva något alls - men ville inte riskera att några dyker upp i högtidsdräkt.

Och visst inser jag att det också är att ställa krav på gästernas klädsel - det som jag kände mig tillrättavisad av var att hon skriver att man absolut inte får bestämma VAD gästerna ska ha på sig. Men på massa andra ställen förespråkar hon klädkoder som är väldigt strikta, som frack till exempel. För att travestera hennes svar "vad gör den som ogillar frack" eller den kvinna som ogillar långa klänningar. Det känns som att hon tycker att man får ställa hur mycket krav på sina gäster som helst - så länge det är krav som hon gillar. När man försöker göra på något annat sätt skriver hon dock att det är fel att ställa krav på sina gäster.

Som det här med att önska sig pengar till resan - det tycker hon också är ett orimligt krav att ställa. Men att ha önskelista på en butik tycker hon är bra. Jag ser inte riktigt skillnaden (förutom att önskeliste-kravet är större, för tänk om den billigaste saken kostar 300 spänn (som i fyra bröllop och en begravning) - det har alla inte råd med, men alla kan lägga en tia i min sparbössa - eller låta bli).

Fii, jag tycker att hennes svar till dig är MYCKET trevligt formulerat! Hon ger dig dessutom ett råd på hur du kan skriva din klädsel (som tom jag förstår)

Klädkod har man för gästernas skull. Det är precis lika otrevligt att som gäst vara allt för uppklädd som det är att vara mycket mindre finklädd än övriga gäster.

(Och jag förstår INTE vad som menas med ledig klädsel på fest)

Jj,
Ledig klädsel menas just ledig klädsel. Det som för varje person känns ledigt. På våra fester eller middagar brukar vanligtvis klädkoden vara kavaj, men kan kännas något uppklätt på exempelvis, något som är aktuellt nu, en kräftskiva. Därför skrivs det hos oss då klädsel: ledig. och jag tror inte detta uttryck är speciellt för oss och vårt umgänge. :)

Jag tycker att Ribbings Vett & Etikett råd är bra att använda som mall, sen måste man naturligtvis använda sitt eget sunda och sålla bort det som är överdrivet och larvigt.

Många av våra gäster har inte svarat på inbjudan, trots att O.s.a. har gått ut. De har tagit för givet att vi vet att de ska komma. Dessutom har några gäster pratat om att hyra frack, trots att vi har klädkod "mörk kostym". I min värld är detta inte acceptabelt och nästa gång jag ska ge en present till dessa gäster ska de få Ribbings bok... Hoppas bara att de förstår piken

Angående detta med att önska sig pengar så skriver Ribbing att hon "inte rekommenderar" det till någon. Men hon säger inte att det är ett orimligt krav. Dessutom kritiserar hon starkt de gäster som klagar på att brudparet har önskat sig pengar.

Nu orkade jag inte läsa alla inlägg, ber om ursäkt. Anledningen till att jag tar upp henne ibland är att jag dels tycker att det är lite roligt och dels för att hon faktiskt ger svar så man har något att gå efter om man är helt rådvill. Sedan behöver man ju inte lägga ner hela sin själ i att följa allt hon säger, huvudsaken är ju att man själv och gästerna är bekväma.

Jag tycker att Ribbing brukar vara rätt vettig! Hon brukar påpeka att de flesta regler finns för att underlätta umgänget, inte försvåra. Alltså hjälper man inte sina gäster att skriva "Klädsel: Festfin" eftersom ingen fattar exakt hur man menar, jämfört med om man skriver "Klädsel: Kavaj".

"Regler" som bordsplacering med honnörsbord såg vi ingen poäng med på vårt bröllop, utan gjorde glatt vår egen.

Vad som är "rätt" i en grupp människor är det inte i en annan. Jag hör till de människor som glömmer att presentera mitt sällskap och hälsa varenda dag när jag kommer in på jobbet. Jag tycker det är jobbigt att gå runt och ta hundraförtitretton personer i hand och presentera mig. Varför? Så gjorde man inte där jag växte upp. Människor förväntades kunna presentera sig själva, hälsa gör man inte nödvändigtvis på alla som man träffar varje dag, man kanske börjar prata direkt istället. Ta i hand gjorde man inte om man kom in i en stor grupp, då vinkande man åt alla på en gång och sa hej. Senare gick man runt och pratade med folk en och en.

Om någon kommit dit och gått runt och skakat hand i gruppen, så skulle folk ha tyckt att han/hon var lite fjantig och uppblåst. Oavsett vad Ribbing säger.

Nu har jag ju försökt anpassa mig till "sörlänningarna" och deras konstiga seder , men allt kan jag bara inte tycka är vettigt (ex. "mass"handskakandet).

Men emy, det är väl ändå ganska trevligt om en kompis man möter på stan presenterar sitt sällskap för en? Och vet man att "regeln" är att det är kompisen som presenterar så slipper man själv ta för sig och presentera sig själv.

Har aldrig hävdat att det inte är trevligt, påpekar bara att gängse uppföranderegler ser olika ut i olika grupper.

emy: ja så är det absolut...och det är därför det finns några allmäna "etikettsregler" som gör att man inte känner sig utanför som nykomling...t.ex att man blir presenterad eller får en "klädkod" att klä sig efter så att man inte blir helt "fel" :)