Överreagerar jag?

Jag bollar mina tankar och idéer med min mamma och min syster (som ska vara tärna) på distans/telefon och mail. Jag diskuterar också mycket med min BM men får inte mycket svar där.

Tack för ditt svar. Ja jag diskuterar en hel del med mamma och min bror. Även BM och han hjälper till så gott han kan men han tar allt lite mer med ro :). Jag tror nog att det mest är stressen jag känner av just nu och man funderar och stressar upp sig mer när man går hemma (är mammaledig). 

Jag bytte ut min första tärna mot en annan eftersom hon inte var engagerad och prioriterade massa annat. Det är så klart hennes rätt men har man inte tid/engagemang att vara tärna så tacka inte ja. Vid tre tilfällen bad jag henne följa med och kolla brudklänningar alla gångerna tackade hon nej. Det här är en tjej som då inte hade några åtaganden annat än dom hon valde (inget jobb eller något i den vägen) men hon valde altid andra saker framför mig.

Den som är tärna nu är väldigt upptagen men hon vill verkligen. Hon tar sig tid, klämmer ihop sitt schema för min skull även ibland utan att jag bett henne. Har jag inte hört av mig på några dagar ringer hon själv och frågar hur allt går. Det känns mycket bättre med henne som tärna. Hon är dessutom gudmor till min dotter och gift med bestman så det passar bra.

Nu väntar jag bara på att se vad hon och mina andra vänner planerar på min möhippa men det dröjer nog ett par månader till innan den

usch vad trist. Tror tyvärr jag hade varirt väldigt besviken om det gått till så gällande möhippan. Å andra sidan hade du ju kunnat hinta tydligt om vilka som var viktigt för dig att de skulel vara med samt lämnat en lista. Det är väl ganska vanligt att tärnan får listan på inbjudna tjejer på bröllopet, eller?

Så planerara jag att göra för att minska risken att jag blir besviken. Du kanske kan ringa henen och lyfta ditt problem lite- kanske planerar hon en överraskning och vill inte försäga sig?  samtidigt måste du ju känna att du är nöjd - det är viktigt tycker jag!

Eriane:

Det där låter som en drömtärna :)

Vad skönt att det löste sig så bra med din nya tärna. Det är väl som du skriver som jag tycker det ska vara. Nu har jag mer tid att fundera i och med jag är hemma. Hade väl önskat att hon hade visat lite mer intresse och frågat lite mer om bröllopet. Min klänning är hos skräddaren just nu och jag har varit där en gång innan och provat då hon inte varit med. Ska göra provuppsättning och provsmink snart och jag har frågat henne om hon kan komma med. Det är en helgdag och på kvällen men hon trodde att hon inte kunde följa med.

uppochhoppa: Ja du har rätt att det är delvis mitt fel att mina vänner inte kunde följa med på möhippan. Jag kunde ha lämnat en lista eller sagt till henne. Jag kände väl att jag inte ville engagera mig i det med. Så mycket annat att hålla i. Så jag är inte sur alls på henne över det men mina vänner är väl inte jätteglada.

Jag tror att jag ska prata lite med henne och säga att jag behöver lite mer stöd.

Tack för ditt råd.

Jag har en engagerad tärna och två oengagerade. Så jag terroriserar den ena tärnan och  min M2B. Sen har jag en grym toatsmadame också!

Tycker du ska säga det till din tärna hon kanske inte fattar det själv...

Mina tärnor är kanon. Den ena är min syster och hon ställer verkligen upp och hjölper till med allt jag ber om. Hon bor ca 20 mil ifrån mig men åker hit varje helg och hjälper till. Hon är guld värd! Den andra är en av mina bästa vänner. Hon bor 55 mil ifrån mig men hjälper till via mail och tele så gott hon kan! Känns dock lite konstigt att inte vara i samma stad för man kan ju inte gå runt på stan alla tre och titta osv. Är dock lite fundersam om hur och om jag kommer att få någon híppa!

Jag tror det är rätt viktigt när man väljer tärna att tärnan är införstådd i vad det innebär. Det är inte bara att stå där framme vid altaret tillsammans med resten av följet.

 Jag inser nu hur viktiga mina tärnor kommer vara på själva bröllopsdagen och kommer därför ha en liten "kick-off" ett par veckor innan den stora dagen så alla vet vad som kommer hända under dagen.

Prata med henne, klargör vad du vill att hon som tärna ska göra och ansvara för. Vill hon inte så byt till en annan. Det verkar som vi brudar vill att våra tärnor ska göra olika saker.

Jag har pratat med min tärna om vad jag vill och hur jag tänker och hon har gett mig sina åsikter om vad en tärna ska göra och inte. Min tärna ska "bara" vara med mig underdagen, vi ska till frissan tillsammans hon får vara med hos fotografen och sen stå framme vid altaret och hålla buketten. Det är det JAG tycker en tärna ska göra. Ni andra har säkert andra åsikter om det. Jag kollade klänningar med mamma och en annan kompis, tärnan hade säkert följt med om hon inte bott 400mil här ifrån. Jag och min bm har pratat och planerat en massa om bröllopet och när jag vill/behöver nojja mig över småsaker som han inte bryr sig eller kan se, så har jag gjort det med kompis eller syster.

Om jag hade fått frågan om att vara någons tärna innan jag blev medlem på BT, hade jag antagligen blivit en av dessa "häxor till oegnagerade tärnor" som det skrivs spaltmetrar om här och som alltid borde dumpas, inte är riktiga vänner och sedemera skall skitas i.

Jag hade nämligen ingen aning om att tärngrejen skulle innebära någonting annat än att man står därframme och hjälper till att hålla brudbuketten.
När det gäller möhippa, så är det faktiskt en urgammal tradition som vänner gemensamt ordnar. Det är INTE tärnans självklara uppgit och det är inte juste mot tärnan att utgå ifrån att hon vet om att det förväntas av henne att hon ska dra i detrådarna. De vänner som sitter och väntar på att bli bjudna till en hippa gör faktiskt själva helt fel. Det är precis lika mycket deras ansvar att ordna med den som tärnans och de borde alltså själva tagit initiativ.
Här på BT snackas jämt om vilka som ska bjudas på hiporna. Svaret är : Ingen. Det finns ingen gäst. Och den enda som inte ska vara med i ordnandet är bruden. Hon ska bli överraskad och vara föremålet för firandet.

Som så många gånger förr verkar bristande kommunikation vara den springande punkten här och där har man som brudett enormt ansvar att förmedla ad det är för förväntiningar man egentligen har.

Nu ska jag inte ha någon tärna, men om jag hade haft, så hade jag, efter ja sägandet, bjudit hem min tärna och gått igenom vad som behövs göras innan dagen D.
Att komma överens om vem som gör vad är nog ett måste i sådana här fall. Att tala om klart och tydigt vad jag förväntar mig av min tärna.
Om hon då känner att det inte alls vad vad hon förväntat sig, så fine....då kan man göra något åt det hela med en gång.
Lycka till!

Passionsblomma:

Jag tror du har rätt att många tärnor egentligen inte vet vad som förväntas av dem. Jag har inga större krav på min tärna mer än att ha någon att prata med mest för att jag känner mig lite stressad över allting just nu (har väl egentligen ingen anledning att känna mig stressad). Tycker också att det hade varit kul om hon hade velat vara med lite när det gäller förberedelserna. När det gäller möhippan så var det väl någon/några som behövde hålla i det för det skulle bli genomförbart. Tyvärr så blev vännerna kontaktade  försent- visst de kunde ha kontaktat tärnan och frågat om möhippan och själva visat lite intresse.

Lycklig013bruden:

Jag känner väl att jag behöver också någon att noja mig med och min tärna är min närmaste kompis. Vi bor även i samma stad. Jag har tänkt att prata med henne och säga att jag skulle uppskatta att ses någon gång innan och prata lite.

Fibobs:

Ja det är jättebra att göra så. Vi bjöd hem både bestmannen och tärnan när vi frågade om de ville. Felet vi gjorde var att vi pratade rätt mycket om vad som förväntades av dem på bröllopsdagen men mycket lite om innan bröllopet. Jag trodde (tog kanske till viss mån förgivet när hon sa att hon ville vara brudtärna) att hon skulle känna att hon ville vara med i själva förberedelserna.

En liten uppföljning:

Jag pratade med tärnan angående att vara mer engagerad. Hon lyssnade men mycket mer hände inte. Jag har varit väldigt ensam när det gäller provsmink, allmänna förberedelser osv. Med facit i hand så hade jag nog valt någon annan som tärna. Jag har en del nära kompisar som gärna hade ställt upp. Så mitt råd till er som funderar på att välja tärna är att tänka noga igenom vem man väljer. Det kanske inte är det självklara valet utan det är viktigare att hitta någon som vill vara engagerad. Min dag blev en underbar dag ändå så allt blev bra tillslut. Jag är lyckligt gift nu :)

Jag tycker inte att man kan ställa några krav på sin tärna. När min bästa väninna gifte sig så var jag hennes tärna. Jag följde med henne på ärenden varje onsdag i flera veckor, vi pratade och stressade. Men det var inget jag gjorde för att jag var hennes tärna, utan för att jag är hennes bästa vän. Jag ville vara engagerad och stötta henne. Dessutom hade jag tiden då. Personligen känner jag att jag klarar mig utan en tärna, har ju mina vänner och familj som stöttar och vill hjälpa mig ändå.

Jag måste säga att jag visste inte heller att det förväntades så mycket av en tärna  ! Jag trodde att hon bara skulle hålla i brudbuketten vid vigseln?! Och det kan ju lika gärna någon annan, vem som helst, göra. Så jag har nog aldrig förstått vitsen med tärnor.

Jag har gift mig två gånger och ingen av gångerna har jag haft någon tärna.
Att bolla tankar och få smakråd och sånt, det har jag gjort med mina väninnor. Nå'n är bra på mat, nå'n är bra på hår, nå'n på blommor och dukning och någon har koll på kläder och smink. De är bra på olika saker och jag har "utnyttjat" deras kunskap, som vän.

Vid mitt första bröllop hade vi en brudnäbb (makens lillasyster) som höll i blommorna vid vigseln.
Vid mitt andra bröllop gick våra barn in före oss. Blombuketten höll min väninna som sjöng solo. Hon satt ju ändå där framme. 

Vad gäller möhippa så har jag också tagit för givet att det är något kompisar ordnar tillsammans. Är det inte det som är grejen?! Första gången jag hörde att det förväntas av tärnan att arrangera möhippa, det var när jag ramlade in här på BT faktiskt!
Vid mitt första bröllop så hade mina väninnor gemensamt ordnat en möhippa.
Vid mitt andra bröllop var det inte ens aktuellt. Ville inte ha någon heller, vilket de som känner mig förstod.

När jag läser här på BT vilka bryderier och konflikter det här med tärnor ställer till med,
så är jag glad att vi inte hade någon tärna. Och jag tvivlar på att jag själv skulle tacka ja till ett sånt uppdrag om jag skulle få förfrågan. Inte om det innebär allt som man läser om här på BT i alla fall.
Att jag däremot skulle finnas där för en god väninna som behöver hjälp, råd, bolla tankar osv, det är ju självklart. Det gör jag så gärna ändå, utan att ha tilldelats titeln Tärna.

Till TS; Grattis till bröllopet! Så skönt att allt ordnade sig till det bästa och ni blev gifta

Tack Sonja!

Jag antar att det är så olika vad man förväntar sig av en tärna. Jag valde en av mina närmaste kompisar i tron om att hon ville vara med om nästan allt och inte bara själva bröllopsdagen. Ville att hon skulle vara den där väninnan och Tärnan som man kunde bolla ideér med men det blev inte så... Är absolut inte bitter på något sätt :) Kände bara att jag ville skriva detta om det finns någon blivande brud som tänker som jag, då kan jag kanske hjälpa dem lite om de är tveksamma när det gäller val av Tärna. Håller med att ordet Tärna är så laddat. Det kanske är så att få själva titeln är ett stressmoment och det är bättre att fräga sina väninnor om de olika frågorna man har...