Tantvarning del 8

Im yours, nädå, jag glömmer inte att ta hjälp av andra. Idag har jag:

1. Bett om uppskov med ett projekt. Jag kan omöjligt jobba ikapp allt jag inte orkade när jag mådde som värst. Så istället för att nu behöva sitta 12h/dygn vilket inte hade varit sunt kan jag ta det lugnt.

2. Varit hos psykologen och "pratat av mig". (Hon fattar nog egentligen inte vad jag gör där, hon tycker att jag gör allt rätt, tar hand om mig själv, lyssnar på min kropp och har bra "strategier" för att ta mig ur det här. Hon anser att det enda jag behöver är tid och tålamod.)

3. Bett sambon ordna lunch så att jag skulle hinna emellan dagens engagemang.

4. Tagit med syrran för att verkligen komma iväg till gymmet...

Snacka om att ta hjälp

Härligt hus f.ö.

Kram på dig Mittiprick! Krya på dig.

Själv har jag varit väldigt trött hela dagen, men samtidigt haft en fin dag. Sambon var lite grinig på morgonen, så jag sköt på mitt första åtagande en timma (jag kunde dyka upp när jag ville mellan 9 och 15) och var hemma och mös med honom. (Så jag fick ta lunchen på tågperrongen senare under dagen. Men det var det värt.) Gjorde så mitt första uppdrag som ambassadör för kvinnors företagande. Det innebar att gå runt på Älvsjömässan: SM i UF. Pratade med massa härliga gymnasieungdomar som drev UF-företag.

Sedan genomförde jag en fokusgrupp på Operahögskolan. Kul, givande, trevliga människor!

Sist planerade och genomförde jag en Taizébön i kyrkan, under vilken jag även sjöng... Det var inte meningen att jag skulle göra allt själv, men alla andra blev sjuka, så där stod jag... ensam. Och inte hann jag iväg för att köpa middag därför, så den blev sen. Men allt gick bra och jag var ändå väldigt lugn i det hela.

Nu hemma; mätt o belåten o trött.

blomman, vad härligt att läsa om utvecklingssamtalet

Idag har jag gjort det officiellt: jag lägger ner ett av mina hjärtebarn. Känns såklart vemodigt.

www.ambassadorer.se/post/stockholmssolistse-gar-i-graven

*Uppmärksamhetstörstande*

Ljuvligt

Jag känner nog bara att jag tagit ett av mina viktigaste beslut på länge nu när jag valde att lägga ner varumärket och så är det liksom inga som noterar... Jag har mailat alla solister men två har svarat, jag har bloggat om det, men för ovanlighetens skulle har ingen kommenterat... o.s.v. Det är inte stort i någon annans ögon, så det är lite löjligt, men det är liksom en tomhetskänsla som behöver fyllas med annat

Det känns faktiskt JÄTTESKÖNT att släppa taget om sajten. Jag kommer att behålla adressen och rikta om den till musikdelarna av min hemsida, samt kanske använda loggan till mitt företag eftersom jag inte har någon logga idag... Plocka ut godbitarna ur kakan och slänga resten liksom

Tack för dina ord.

Det känns inte "till spillo" på något sätt, faktiskt. Jag har lärt mig mycket, kommit till insikt om mycket och kommit kontakt med människor jag annars inte hade mött. Så det må vara en ekonomisk förlust, men ett mänskligt berikande 1 juli säger det "poff".

Aleta, faktum är att jag faktiskt inte har jobbat mer än halvtid på ett halvår. (Ja, inklusive sångövning, kundmöten, utveckling av företag o.s.v.) Jag hoppas på att orka lite mer kommande månad (15 maj - 15 juni). Typ 75%. Så jag må göra många saker, men har faktiskt inte lagt så mycket tid på jobbet. Framför allt har jag ju sovit och tagit hand om mig själv genom att träna, lägga om kost och prata med psykolog.