det här med barn - så svårt!
men nu känns det inte som man kan bli gravid med en gång på nya jobbet utan vänta ca 1 år och då rullar tiden på.
Har inte känt barnlängtan så tidigare men gjorde det faktiskt första gången på riktigt i söndags när jag var på dop och prästen höll upp den lilla, då kom det någon konstig känsla i kroppen, tror att det kan vara ett tecken på att man börjar bli redo, annars är vi väldigt bekväma av oss att kunna göra precis vad man vill, sova när man vill osv. Blev lite långt det här... men kul att läsa om fler i samma sits.
Kunde ha varit jag som skrev det...
Har också varit ett par i snart tio år och inte haft så stor barnlängtan förr, förutom för fyra år sedan och då helt kopiöst mycket. Min sambo tvärvägrade dock då han avancerade på jobbet just då och sedan blev det min tur så då funkade det inte för min del. Tycker om barn och tycker att de är jättegoa. Nu har några kompisar skaffat barn och jag bara älskar att köra vagnen, mata och mysa med dem 
Barnlängtan är nu stark, även hos min m2b och då kommer ju kruxet att vi tänker för mycket igen då...vi har flyttat till en ny stad och jag har precis sagt upp mig och ska börja på ett nytt jobb om några veckor! Som Lajsan skriver...känns det ju lite "fel" gentemot arbetsgivaren! Man vill ju också ha något att komma tillbaka till efteråt! Tyvärr tänkte jag även så på mitt gamla jobb och valde att inte försöka att bli gravid under 4 ÅR!! Min chef krävde det tom, han hade dött om jag sagt att jag ville skaffa barn och därmed sluta! Nu har jag slutat och tänkte att nu är jag fri att göra som vi vill!!! MEN...då blir det ju provanställning igen...och den kan ju sägas upp för en graviditet...
NÄR ÄR DET EGENTLIGEN RÄTT LÄGE??? Aldrig tror jag, så nu har vi sagt att vi ska skita i karriärer osv och försöka iallafall, hoppas att det funkar!
Håll tummarna för oss, för vi vill verkligen ha en liten!!