Hur gjorde ni TJEJER när ni Frågade?

Jag friade hemma, köpte med en bukett med långa rosor. Hade beställt ringar innan så de hade jag med. Planen var egentligen att fria på piren, men just den här dagen kändes allting så himla bra. Och så gick jag ner på knä förstås

Puttar upp en gammal tråd. Jag måste bara få dela med mig av mitt kreativa frieri ;)

Jag bestämde mig för att fria till min fästman på hans födelsedag, när det bara var vi två. Till saken hör att vi är språkvetare bägge två, och han har läst klassisk grekiska. Vi var på ett antikvariat tillsammans, och där såg vi ett exemplar av Nya testamentet skrivet på klassisk grekiska, och den blev han genast intresserad av. Så jag köpte den till honom.

Sen kom jag på det: Jag skulle fria till honom på klassisk grekiska!

Så efter MYCKET letande fram och tillbaka (det var inte lätt att hitta, tro mig!) så luskade jag ut hur man skriver "Vill du gifta dig med mig?" på klassisk grekiska. Så tog jag en guldpenna och skrev det på en av de första sidorna i bibeln (en som bara var helsvart). Vi hade pratat om äktenskap och förlovning innan (han var väldigt positivt inställd till det) och då sa han att han inte ville ha en förlovningsring utan bara en vigselring (han är inte smyckestypen, och vem är jag att tvinga honom bära ett dyrt smycke?), så jag bestämde mig för att fria utan ring. Jag visste att han skulle uppskatta det mer. Och jag hade rätt. :)

Jag slog in paketet, och köpte ett till paket också som han fick öppna först. Vi började kvällen med en mysig middag för två. Sedan var det dags för paketöppning. Jag försökte hålla masken medan han öppnade paketet med Nya testamentet i, men inuti var jag nervös och hade en massa fjärilar i magen. Så öppnade han boken... bläddrade i den... och hajade till när han såg att jag skrivit med guldpenna. Han stirrade intensivt på texten (han försökte nog tyda den, mitt försök att skriva grekiska bokstäver var kanske inte så lyckat :P), och sedan såg han på mig. "Betyder det här vad jag tror att det betyder?" sa han. Jag sa ja. "Hur allvarligt menat är det?" Jag: "Jag menar allvar. Vill du gifta dig med mig?"

Han blev överlycklig och t.o.m. tårögd, och sa "ja, jag vill gifta mig med dig".
Vi gifter oss inte förrän framåt 2015 när jag är klar med studierna, så det finns gott om tid för planering.

jag hade fixat en fin middag hemma, med ljus och allt. hade skrivit ihop ett brev om hur mycket jag älskade honom o.s.v. sen stod det i slutet om han ville bli min äkta man. ^^ 

meeeeeen fick ett nej så det sket sig..  

vi var förlovade men så fort man pratade om ev bröllop slingrade han sig och tala inte om va han ville. 
tillslut fick jag nog och tänkte äh jag får väl fria till honom så får han säga ja eller nej. Vi hade redan bokat en kryssning till Riga och tänkte att jag passar på där när det ändå va lite mer än utöver de vanliga :)
köpte ett fat men gips/betong hjärtan av en tjej på FB som på varje hjärta stord de Älskling, Vill, Du, gifta, dig, med mig, VFE (våran egna förkortning). Detta smugglade jag med mig i min resväska och så hade jag skrivit ett kort/brev om hur mycket han betyde för mig och att vi har haft både bra och dåliga stunder och att det måste betyda att det är vi eftersom vi klarat de mesta och att han är den jag älskar mest och även den jag kan "hata" mest också. avslutade brevet typ:- och nu när det är skottår får jag passa på. 

medans han duschade innan en middag på färjan passade jag på att gömma fatet och sedan skrev jag längst ner på brevet vart han skulle titta sen la jag brevet på soffan i hytten och när han kom ut öppnade han det och läste men han fattade ingenting.  när han kollade bakom tvn vart han så chockad. tillslut grät han av lycka och visst inte va han skulle säga utan bara krama mig och trodde inte de va sant.. men de vart ett ja tillslut. så nu blir de bröllop i juni ! :)

lite avis.. önska min karl oxå reagerade sådär... :P

Eftersom vi är förlovade sedan fem år och sambon vill ha en vigselring (hade pratat lite löst om vad vi tyckte innan) så jag köpte en ring jag visste han tyckte om, klippte ut ett hjärta i papp, skrev "vill du gifta dig med mig" på lappen. Slog in det och gav honom det i julklapp :) Han förstod inte först men jag fick ett klart ja mellan kramar och kyssar :)

Nej vad tråkigt! :( 

mmm.. men det hemska är att jag är så besatt av bröllop att jag inet kan släppa det :P

de va inge vidare :( 
vill han bara inte ? de är ju inte de svaret en väntar sig :/ 

ne eller hur, trodde väl han skulle säga ja.. precis som alla andra gör (nästan):P ne jag vet inte varför.. riktigt. han tycker det kan kosta mycket. och så tror jag det är storleken som oroar honom, han gillar inte riktigt sociala tillställningar. men har ju sagt att jag likväl kan gifta mig och bara ha två vittnen.. men han vill ändå inte.. han vill som inte riktigt säga rakt ut vad det är känns det som.. om det är fängslande eller bara förändringen? för han har väldigt svårt för förändringar, han har t.o.m problem med att byta efternamn (från sin mors till sin fars) men han kan väl säga det då? just nu gissar jag bara..