God kväll alla. Jag orkar inte skriva... måste gå och sova... har varit på körrep i TRE timmar... zzzzzzz
Sitter här och FRYSER.
Daa, jag vet inte vad det är. Jag är SJUKT frusen. NÄstan jämt.
Vad det beror på vet jag inte.
God natt mina vänner!
*nynnar "gå Sion din konung att möta..."*
Krya på dig gumman!
Jag tar gärna lite värme.
Gruvar mig för att gå och lägga mig i den stora, kalla sängen. Ingen älskling hemma som värmer och masserar mig... 
Börjar faktiskt längta...
Trots att jag här kan skälla och gnälla på honom så är han underbar. Och han är min 
Och far till våra barn ♥.
Ungarna hade inte varit de dem är om inte han hade varit pappa till dem.
God morgon girls!
Jenny, skickar många kramar till dig. Förstår att du känner dig förvirrad. Men det är nog bra att man börjar "rota" och bena i rätt ände.
! Så jag förstår om det låter som att jag är skitless och trött och förbannand på min man, att han är världens skitstövel osv. Men så är det INTE.
1:a advent och inte en snöflinga så långt ögat når. Nånting är fel, fel, fel, fel, feeeeeel med vår värld idag För 10-15 år sen fanns det inte ens på världskartan att vi inte skulle ha snö till 1:a advent och julskyltningen!
Man behövde aldrig ens tänka på hur man skulle "montera" utegranen, det var bara att sticka ner den i närmsta meterdjupa snödriva... Nu ser här ut som i södra Sverige; För oss är det jättekonstigt att se adventsgranar som står på en grön gräsmatta
Lanovia; han åkte i söndags och kommer hem på söndag.
Så du är likadan? Skönt att det finns fler. Här har du kardan 
*skakar hand med Lanovia*
Och för mig verkar det inte gå över.
När han kommer hem så slänger jag mig oftast om halsen på honom och gråter av lättnad och glädje att han är hemma hel och välbehållen.
Lanovia; kul med konsert, och då är det ju _verkligen_ lipvarning Särskilt om man har minnen (lyckliga eller olyckliga) till låtarna.
Jag är här!!! *vinkar till Ninnis*
Jag är så impad att du hinner städa och fixa och greja. Så trevligt för dina killar att komma hem idag Myyyyys!
Förut (innan barnen) så storstädade jag också alltid och lagade god middag när maken skulle komma hem efter en veckas bortavaro.
Mina kompisar tyckte jag var lite knäpp, men jag försökte förklara att jag vill att han ska känna "puuuuhhh, så skönt att vara hemma", "borta bra men hemma bäst", efter en säkert rolig vecka med sina gamla kompisar, men en jobbig väg hem.
Jag vill att han ska känna att han är efterlängtad.
Jag skulle själv tycka det var trevligt Istället för ett hus som är upp o ner, odiskade kastruller, kläder utspridda över hela huset, och en känsla av att; "kolla här hur JOBBIGT vi har haft det när du varit borta, hur hade du mage att lämna oss i sticket så där för att vara på nöjestripp"
Fattar ni hur jag menar?
Nu för tiden har jag dock inte tid att städa så mycket inför ankomsterna, men jag försöker röja undan lite och mat finns alltid. Lite extra omtanke t ex bara att se till att jag bytt till ren o fräsch handduk åt honom osv. Och så visar både jag och barnen med hela vår uppenbarelse att vi är glada att han är hemma.
Hur kul är det att komma hem till en anklagande suris ´liksom?
*jag går och dricker kaffe, strax tillbaks*
Det är samma när vi får gäster som ska sova över.
Jag vill gärna ha allt klart när de kommer.
Alltså, jag gör det som förmodligen alla gör: Ser till att gästtoa och gästrummen är städade och rena osv.
Men jag MÅSTE även bädda färdigt åt dem och lägga fram rena handdukar. Som på hotell ungefär...
Mina kompisar och min man brukar säga att; "låt det vara, ta fram det när de kommer, lägg bara fram rena sängkläder, de kan bädda själva osv." Men jag kan liksom inte.
Jag vet hur trött man är efter en resa. Man vill bara ställa ner resväskan gå i duschen, slappa, äta, dricka och i säng.
Att gästerna ska slippa hålla på och leta handdukar och trixa med sängkläder är liksom den där lilla omtanken jag vill ge till mina gäster när de kommer hem till oss
