Hur "visar" man vigselringen vid frieri?

Ops. Jag kanske var lite otydlig och gör därför ett nytt försök.

Vi är förlovade sedan länge och nu ska jag be min älskade att gifta sig med mig enligt gammal sed (dvs efter minst 3 års förlovning innan giftemål).

Funderingen jag har är om jag ska ge/visa henne VIGSELRINGEN jag köpt till henne när jag ber henne att gifta sig med mig eller om det sker "när som helst senare"???

Jag är av den åsikten att det är Mannen som ska köpa en vigselring att "erbjuda" vid ett eventuellt giftemål. Det är dessutom mannens förbaskade skyldighet att på olika sätt försäkra sig om att ens älskade gillar ringen. Antingen genom att man vet vad hon har för smak (som jag), eller genom att fråga lite bra frågor lååångt innan en eventuell fråga... Likafullt är det självklart att vid en eventuell separation så lämnar man tillbaka vigselringen till den man fick den av, eftersom man inte längre har för avsikt att fortsätta med den personen. Även fast en del gnidna damer (no offence till er andra) behåller den av nån dum anledning. Något sånt lär ju iaf inte vara något föredömligt beteende för andra iaf tycker jag. Men det är jag det!

//Frågande

Tack för alla svar!

Nu har jag bestämt mig för hur det blir så alla som försökt hjälpa med tips och liknande ska ha ett stort tack!

Att jag kallade det "frieri" till min älskling i mitt ursprungliga inlägg var kanske lite tokigt. Som jag försökte förtydliga i mitt andra inlägg så avser jag att fråga min kära om hon vill gifta sig med mig nästa sommar, dvs friat har jag redan gjort när vi förlovade oss. Nu vill jag däremot att vi gifter oss om hon också så önskar!

Att jag är konservativ med att jag ska välja ring beror på den enkla logiken att jag betalar för ringen (en självklarhet för mig då jag har de ekonomiska förutsättningarna för det och att jag VILL betala den själv!) och att det är jag som ursprungligen friade till henne. Dessutom gillade hon förlovningsringen så mycket så hon själv har sagt att hon inte skulle kunnat valt den bättre själv. Givetvis kommer jag inte att gravera något i den förän hon har fått se den och sagt ok. Gillar hon den inte så kommer det att gå att byta mot något annat, men jag känner mig säker på att jag har en ring som hon verkligen vill ha. Om inte annat så för att den passar så ruggigt bra till förlovningsringen och hennes finger! Verifierat t o m utan att hon ens har sett eller haft ringen i närheten av sig.

Vad gäller hur gammal sed är så föreslår jag till Catty, Gun och Pernilla G att ni läser in er lite på ämnet (absolut inget illa ment alltså!) så kommer ni att förstå hur gammal sed är kring bröllop mm. Jag tröttnade på alla gissningar och letade själv fram information och även pratade med mormor, farmor mfl som bekräftade det jag läst och även ovan försökt förklara.

Enligt gammal sed så friar man först och ska därefter vara förlovade minst 3 år innan man gifter sig. Efter att de tre åren gått och någon tar upp ämnet så kommer man gemensamt överens om när man ska gifta sig eller att endera parten frågar den andre om den också känner sig redo att gifta sig nu (som jag kommer att göra). Iofs vet jag redan att min kära är redo att gifta sig med mig, men det är så härligt att se henne glad och jag kan redan se hur lycklig hon kommer att bli när tillfället inträder. Kanske även pga stämningen som kommer att finnas vid tillfället då det är valt med omsorg. Givetvis kommer jag att gå ned på knä igen, men det är mest för att jag verkligen vill att hon ska känna att jag högst ödmjukt anhåller om att få gifta mig med henne. Jag älskar henne så jag kan brista av lycka, trots att vi kännt varandra i över 12 år!

Tack än en gång för alla råd och tips!