Vad händer om jag är gift och jag får arv. Jag vill ej att min man ska kunna ha tillgång till dem eftersom han då kansek köper saker jag ej vill att han ska köpa. Förstår ni mig?
Har jag rätt att ensam som gift bestämma över mina pengar eller blir arv till mig automatiskt min man med så länge jag är vid liv?
Om du ärver när ni är gifta, måste den som du ärver ha i sitt testamente att arvet är din enskilda egendom... annars ingår den i eventuell bodelning vid skiljsmässa...
jag och min m3b, ska skriva ett äktenskapsförord som gäller delar av hans förmögenhet.. jag ser de inte som nått konstigt, jag skulle vilja göra samma sak om de var jag som var förmögen...
Imma, jag tror att min väninna tog upp frågan både före och efter bröllopet - med samma resultat varje gång. De var vansinnigt nyförälskade när de gifte sig och kanske är det då lätt att överse med att han vägrade skriva under och tänka att det löser sig längre fram - men det gjorde det ju inte tyvärr.
Det är sånt som är risken när man har de där rosafärgade glasögonen i början. Trist för din väninna!
Man kan göra en bodelning inom äktenskapet, men jag vet inte om det krockar med försörjningsplikten man har.
Var och en äger sitt i äktenskapet och vid skilsmässa delas alla tillgångar lika. Undantaget är det som finns inskrivet i äktenskapsförord registrerat hos tingsrätten och det som ärvs med enskild egendom.
Tycker inte det finns anledning här att kritiserael. ifrågasätta orsak till att TS vill skydda sina ev. tillgångar. Vi har ju inte varit i hennes skor, eller?!
nej, visst kanske inte. Men jag har iallafall väldigt svårt att förstå varför man inte vill ha försörjningsplikt när man lever tillsammans med någon. Det är för mig helt absurt, däremot kan jag förstå att man, om man har väldigt olika stora tillgångar, vill skydda dessa för eventuell skilsmässa.
Bride in the city skrev 2009-11-04 21:50:14 följande:
Säger som min juridiklärare alltid sa:
Man kan inte gifta sig till pengar, man kan bara skilja till till pengar.
Visst försörjningsplikt för allt del, men det innebär ju inte lyxkonsumtion. Dina pengar disponerar du som du vill fram till ev bodelning.
Jag kanske är lite gammalmodig men jag skulle aldrig gifta mig och ha olika ekonomi, om man inte kan det hur kan man då leva med varandra och lita på varandra. Jag kommer få ett ganska stort arv i framtiden men inte ska det bara vara "mina" pengar. Vi då kan vi ju lika gärna ha olika hushåll också.
När vi är gifta kommer det vara min man som drar in den mesta inkomsten då det kommer vara svårt för mig att få en bra anställning då vi kommer att vara tvungna att flytta vart tredje år
Så om dom skriver äktenskapsförord att pengarna är hennes så är det ju lugnt. För som någon poängterade ovan, mannen kan ju inte kräva nån lyx. Bara det finns mat kylen och att läkarbesök etc blir betalda. Då kan han ju knappast gnälla nånstans, eller??
