Bröllop 2010 del8

Själv gick man och lade sig 04:00 inatt då vi hade halloween-fest här hemma med en massa kompisar. var kanonskoj! hade gjort en jättegod bål, egen skräck-quiz och pris till bästa utklädda. var faktiskt jag som fick mest röster för bästa utklädda, men då det var jag som ordnat priset så fick 2a det istället.

Men imorgon ska jag börja en lång antibiotika-kur så blir nyktert nu för mig ett bra tag.

Måste fråga er en grej- Kan ni stanna upp ibland och fundera över om ni verkligen är rätta för varann. Är han den rätte för dig? När man är nykär eller när nykärheten har lagt sig lite men det ändå finns spår av nykärheten kvar, då är det svårt att tänka frammåt och realistigt.Men efter nått år så måste man ju märka om man pasar för varann- eller märker ni att allt inte är som det va i början men ni kör på iaf ?

Dela gärna med er av era tankar?

Humlan jag tycker det bara känns bättre och bättre, han växer i mina ögon hela tiden och han gör mig så lycklig och jag känner att han kommer fortsätta göra mig lycklig och det är därför jag vill vara med han livet ut. Jag ser fram emot våra olika steg i livet ihop.

Joo det ÄR väl så man ska känna och det gör jag , periodsvis. Men på sista tiden har jag känt en klump i magen varje gång vi planerar detta bröllop. Märker ju hur olika vi tänker och är

Jaaa jag är helt enkelt rådvill

kalla fötter?

Ville bara komma in och säga att det blir bröllop i oktober 2010!

Friade till min sambo igår efter en mysig helg i Göteborg, och han sa Ja

Imorgon måndag firar vi 8 år tillsammans! Lyckligare än någonsin.

Grattis!

Grattis mammab! Va härligt!

Vi har "bara" varit tillsammans i ca 3,5 år, men har känt varandra innan också. Peter är en klippa för mig, jag får fortfarande pirr i magen av honom, inte varje minut hela tiden, utan känslorna har djupnat och vi har lixom en slags lugn förståelse emellan oss. Oftast behöver vi inte prata utan kan läsa av varandras minspel och gester när det är nått, eller så ringer han till min telefon när jag står med den i handen och ska ringa honom osv. Låter mer koko än det är, det bara faller sig naturligt.

Vi är också väldigt duktiga på att prata med varandra när det är nått, har aldrig skrikit eller kallat varandra dumma i huvudet eller värre saker. Jag är övertygad om att det är en bra gräns att inte överskrida, för börjar man säga sånt blir det lätt en gargong, och att bli kallad "fula ord" är bara onödigt, då saknas det en hjärncell eller två om man inte kan kommunicera bättre, -enligt mig iaf.

Så ja, jag är 120% övertygad om att det här är min Mr. Right. Jag längtar efter vårt bröllop, men det är inte huvudsaken, mest njuter jag av dagen, att vi redan lever ihop, har barn och mår bra. Man ska inte leva för ett bröllop som bara är en enda dag, utan viktigast är ju att det överlag känns bra i hjärtat och gå på sin magkänsla, annars är bröllopet bortkastat, det kommer inte att lösa några problem direkt.

Visst tjafsar vi också och blir irriterad på smågrejer, det är nog de flesta med jämna mellanrum. Men aldrig så vi tvekar på kärleken vi känner. Så fundera igenom dina känslor och försök avgöra vad det är som känns jobbigt, vad klumpen i magen betyder. Jag kan känna att alla bröllopsplaner tynger, och speciellt budgeten när det finns många hål att stoppa pengarna i.. :-P Kanske är så du känner? Eller går det djupare?

Hoppas allt ordnar sig till det bästa! Många styrkekramar!

grattis mammab

Verkar som jag börjar bli förkyld igen, kan ju inte ens vara runt andra barn tydligen. Ska gå och köpa kanjang idag och hoppas den försvinner

KatjaB jag håller med dig, i mitt förra förhållande så skulel vi gifta oss, jag såg det mera som en räddning och trodde det skulle bli bättre. Dock tog jag mitt förnuft till fånga och gjorde slut 4 veckor. Mådde så bra där efter, inget som tyngde mig.