Inlägg från: lanovia 08 |Visa alla inlägg
  • lanovia 08

    I vått och torrt och väntan

    Då har jag också hittat hit. Har försökt lästa ikapp så gott det går. Glömmer jag bort något viktigt att kommentera ta det inte personligt, jag hade bara ca 10 sidor att läsa ikapp.

    *laddar pilbågen och bombaderar de sabblans indianerna med pilar* *tar sedan på mig en lite smidigare outfit och kör hoppsparkar i magen och de rödskinnade som fortfarande står upp*
    *och sedan kommer massa KRAMAR till Blommis*

    Leksi, hurra GRATTIS! Vad roligt. Hur känns det nu? Börjar sanningen sjunka in? Det tar tid att fatta, det är liksom bara för häftigt och alldeles för mkt mirakel för att man verkligen skall kunna förstå. Undra om man ens gör det när man sitter där med sitt lilla knyte i famnen.

    Ninnis, vilken härlig helg. Skulle så gärna velat se din makes min när du kom traskandes in på hans jobb.

    Hvidis, hur känns det nu? Inte långt kvar. Är det nervöst?

    Ingis, spralla tillbaka lite från oss då.

  • lanovia 08

    Olivia, välkommen!
    Jag har vid det här laget helt glömt din fråga? Men var den något i stil med hur länge vi funderade innan vi vågade börja satsa på barn eller hur vi tänkt innan?
    Jag kan bara säga att hur mkt man än tänker och planerar som blir det ändå som det blir. Som Blommis säger kan det finnas mening med att se till så man har något SGI, men skulle man inte ha det så vet jag de som löst det ändå, blir bara lite tuffare.
    Vi hör till dem som kört snabbt tempo, flyttade ihop efter ca 3 månader, hundägare och förlovade efter 1½ år. Efter det så satte vi oss ner och tog oss en rejäl funderare på hur vi skulle fortsätta vårat liv. Vi ville gifta oss och vi ville ha barn. Vilken ordning skulle vi satsa på? För mig var det viktigt att gifta sig först, kändes mest rätt och jag var rädd för att annars hamna i "barnträsket" där bröllopet glömms bort.
    Beslutet blev alltså att sluta med ppiller ca 6 mån före bröllopet och köra med kondom fram till bröllopsmånaden. Detta beslut höll kanse 1 månad efter att jag slutat med piller, då båda kände att barnlängtan blev för stor. Vi la ner skyddet helt och lät det gå som det går. Ett bestlut som jag idag är väldigt glad för att vi tog. Då det tog oss ett år att få till vårat underverk är jag glad för att vi inte väntade ytterligare några månader innan vi började försöka. Så hur mkt man än tänker och fundearar kan man inte styra över vissa saker.

  • lanovia 08

    Har som sagt varit i stugan i helgen. Hela familjen var där och alltså även brorsbarnen.
    Jag nattade 4-åringen ena kvällen. Medans jag satt och läste för honom började han helt plötsligt stryka mig över magen. Jag frågade om han kom i håg vad som fanns där i? Visst kom han ihåg att det var en bebis där i också klappar han lite till och säger helt plötsligt "va tjock den är". Hehe från barnen kommer sanningen.

  • lanovia 08

    Jag tycker inte bara ni skall hålla varandra i handen, jag tycker ni skall dra varandra över mållinjen nu.
    Oh vad jag hoppas på plus nästa månad.
    Och Ninnis lilla äventyr i Sthlm, med utslag på ÄL.... *visslar och stoppar huvudet i sanden*


    Ninnnis skrev 2009-08-17 12:50:43 följande:
    Vad är det för hormon, Blommis?Jag ska spola äggledarna 9 september, ska vi hålla varandra i handen? Kramm tillbaks, Daa!
  • lanovia 08

    Leksi är v 17 och har UL 2 sept.
    Ninnis, ja det börjar bli svårt att dölja. Men sedan så satt jag med uppdragna ben så magen blev ju extra ihoppbullad när jag läste sagan, så var nog därför han reagerade.
    Har kommit på en bra taktik för att sprida infon på jobbet. Har berättat för dem jag naturligt bara kan kläcka ur mig infon till. Men resten av folket är inga som jag bara går in o säger jo förretsen vet du vad.. Istället utnyttjar jag en utav dem som vet, har märkt att hon är jättebra på att föra detta vidare, så jag kan bara lugnt sitta här och vänta.

  • lanovia 08

    Blommis, en kille i den åldern kanske inte jublar över att vara i nummerärt underläge mot tjejer. Men vad gäller antalet i klassen så är det väl suveränt? Då borde ju läraren kunna hinna med eleverna mkt bättre.

    vad kul att få göra andbeyonds bukett.
    Andbeyond , snart är du fru!
    Har vi någon kvar i tråden som skall gifta sig efter Andbeyond (Blommis vet jag är ogift men ni planerar väl inget just nu eller?)

  • lanovia 08

    Leksi, föstår att det är svårt att hålla minen. Vilken tur att ni testade igår och inte imorse. Då hade det varit jobbigt...

  • lanovia 08

    *skrattar lite lätt åt Ingis bomull i huvudet* är så skönt att det finns någon som är värre än mig.

    Hvidis allt gulligt om att du går o tittar på de små kläderna och att byta blöjor om några dar får mina ögon att tåras. Tänk när man har en sådan lite att ta hand om. *hjärtat smälter*

    Blommis du får miljoner kramar från mig, har inget vettigt att säga just nu. Hämtpizza är ni helt klart värda.

    Nähäpp nu skall jag gå här ifrån och traska bort till gymmet. HÖr ni?? Jag skall träna!!! Första träningen (bortsett från hemmaarbete) på... ja gud kan inte ens räkna så långt.

    Skriver mer sedan, om musklerna orkar.

  • lanovia 08

    Jag tog det så lugnt och försiktigt jag bara kunde.
    Så skönt det var, kommer nog göra susen för mina onda axlar. Tror jag skall fortsätta gå på gym. Brukar annars gå på bodypump men där är tempot lite högre och jag pressar mig lätt till att öka vikterna. Är nog bättre här där jag kan göra det jag själv vill och i den takt jag känner för.


    Ninnnis skrev 2009-08-17 16:35:19 följande:
    Duktigt, Lanovia! Heja dig Men lova att ta det lugnt och lyssna på kroppen... *tittar strängt*
  • lanovia 08

    Hvidis tror inte alls du behöver vara nervös, läkarna har gjort kejsarsnitt förut och vet vad de gör. Oh kan verkligen inte vänta tills du kommer hem från bb och skriver här. Du måste ju skicka ett mms när hon har kommit ut den lilla.

    Ingis, ja visst är det skönt att röra på sig och göra nytta. Även om det straffar sig lite efteråt. Jag funderar på om jag skall fortsätta måla dörrkarmen till toan idag när jag är själv hemma...

    Pratade precis med svärfar. Oh vad trotsig jag blir. Hade en argumentation med svärmor i Grekland då hon inte ville låta mig bära en tung ryggsäck. Alla andra skulle kånka och bära men jag skulle bara gå och se på. Glöm det! Så länge det inte gör ont anser jag att det är ofarligt (o detsamma sa läkaren när jag frågade).
    Nu behöver svärfar hjälp med att bära ca 3kg's kakelpaket imorgon. Han tyckte det var onödigt att jag skulle vara med och bära, det är ju inte bra för mig. Och visst kanske fixar jag det inte när det skall bäras frame på magen. Förra helgen slet vi och bar hinkar med jord här och det klarade jag utan smärta. Hmmm... trotsig blir jag!! Jag är ju inte handikappad!! Visst finns dagar då jag inte orkar men då säger kroppen till.

Svar på tråden I vått och torrt och väntan