Tantvarning 5

Dfk: Ja jag har faktiskt funderat på spikmatta, men gör det inte fasligt ont?? Och vad är Zumba, låter intressant?!

Kramar om dig Tinker, fy f-n så frustrerande. Vilka neggoenergityper hans släktingar verkar vara.
Ler igenkännande också, för så där upplever jag det också när maken är iväg till sitt hemland utan mig. Tar tillbaka gamla vanor och börjar bete sig som han gjorde när han bodde där och jag är väl inte dummare än att jag förstår att han påverkas av sin omgivning, men man blir så trött bara. Sen kommer han hem till Sverige och försöker fortsätta med samma stil, men jag brukar plocka ner honom på Moder Sveas Norrländska jord igen rätt snabbt. Sen är allt som vanligt igen. Mer eller mindre stabilt och, som du skriver, lagom *skratt*.
Så JA jag tror definitivt att din man behöver komma hem till dig och få perspektiv på saker o ting och framför allt vara med dig. *kramar om igen*

Nääää, jag är också nyfiken. Vilken thriller! Hoho Blommis, var är du?!

Berätta, berätta, berätta!!!!!

Ja, såklart att hon vill berätta själv. Förlåt! Jag blev bara så ivrig...
Man vill ju så gärna att det ska gå riktigt, riktigt bra det här

Iiiiiiiiiiihhhhhhhh! Blommis, jag är så glad för er skull, hoppas det fortsätter plinga till med SMS ett tag till, hehehe.

VAd ni är duktiga som tränar!
Jag var med T på dans som sagt, gissa om lilla K också blev sugen. Men hon är för liten,där är från 5 år.
Få se om jag hittar nåt annat åt henne.

Fika idag på jobbet igen Alltså jag är TOTALT karaktärslös! Fikade både till för- och eftermiddagskaffet *plockar fram skämskudden*

Har i alla fall bokat in mig på ett Aerobicspass på torsdag. Alltid något.

Förra våren tränade jag och under hösten. Jag är alltid så trött, men jag blev faktiskt piggare av att träna. Inte direkt, men efter ett tag. Märkligt det där. Men man får liksom mer ork.
Sen så är det bra för mina kontorsaxlar och kontorsrygg.
Och som Tinker skriver, man orkar med allt (och alla) runt omkring en bättre.
Sen kan träningen se olika ut; en promenad, simma 45 minuter, eller nåt annat.
Som nån sa en gång; KOm det ihåg, den bästa träningen är den som BLIR AV!
Så nu ska jag ge mig själv en spark i häcken och ta mig i kragen.

Ja, så skönt det vore! Bort med stenblocken!

Ja, det finns nog ingen man kan bli så arg på (förutom karlsloken man lever med då) som sina ungar. Man tror inte det är möjligt när de är små ljuvliga bebisar, men så fort de börjar öppna munnen och springa omkring så blir man varse att det VISST är möjligt.

Jag är imponerad, tänk om jag kunde vara lika duktig. Tjusigt Cantaton!