En fundering om frieri/förlovning

Förlovningen är från början efter att fått ett ja på frieriet, men idag har det i mångt och mycket förlorat sin mening (tyvärr) och används istället många gånger som ett sätt att visa världen att man är ett etablerat par.

För mig hamnar ingen ring på fingret utan att fått frågan (nej, jag skulle aldrig fria själv) "Vill du gifta dig med med?" och med tanken att påbörja bröllopsförberedelserna relativt snart...
Nu har jag för bara tre veckor sedan slagit upp en förlovning, o min tanke nu är att nästa gång jag förlovar mig kommer jag gifta mig inom 6-8månader om det bara är möjligt att få ett datum vi vill ha då.
För mig är förlovningen löftet om att gifta sig - något jag inte lovar utan att mena det.

Jag vill gärna se ut min ring själv, men jag vill inte ha en planerad förlovning utan då får han hellre (om han vill fria med ring o inte lyckats luska ut vad jag vill ha) fria med en ring ur en leksaksautomat, en sån där man lägger en femma i o snurrar så kommer det ner en boll med en ring du vet...
Att gå o planera förlovningen tillsammans blir så fel i mina ögon eftersom man då redan bestämt att man ska förlova sig o där med bestämt att man ska fria = för mig bestämt att man är förlovade, bara utan frieri...

Det verkar finnas hur många sätt som helst att se på det här med frieri och förlovning. I min värld är frieriet det som leder till förlovning, vilket innebär att man ska gifta sig inom en överskådlig framtid. Något mer frieri behövs inte, tycker jag.

För vår del satt vi och pratade om hur vi såg på framtiden och insåg att vi ville samma sak (gifta oss och skaffa barn inom 5 år). Vi skrattade och konstaterade att vi i princip redan var förlovade och jag frågade om vi inte skulle ta och göra det på riktigt. Då friade han på direkten (dock utan att gå ner på knä) och dagen därpå gick vi och tittade ut ringar tillsammans.

Bingo, om du frågar mig!

M2b gick ner på knä och friade, och efter det satte vi ett förlovningsdatum tillsammans, och valde även ringarna tillsammans. Inget konstigt med det tycker jag... Bröllopet blir ett drygt år efter förlovningen eftersom vi båda är av åsikten att det är vad det innebär, inte att man ska gifta sig "någon gång i framtiden".

Vi tillhör de här lite mer "moderna" paren. Vi bestämde tillsammans när vi skulle förlova oss. Vi valde ringar ihop och sen gick ett år när min sambo friade med en provisorisk ring. Sen valde vi vigselringar ihop också. Det var vårt sätt och andra har kanske sitt sätt.

Det verkar som att det är helt olika från par till par.
I vårt fall så friade min fästman utan ring och sedan gick vi och valde ringar tillsammans och bestämde en helg lite längre fram då vi skulle ta på oss ringarna. Mest för att vi ville göra något speciellt då så vi tog in på hotell och hade en myshelg. Dock så står datumet då frieriet ägde rum i våra ringar.
Sen sa vi att vi skulle gifta oss om 2-3 år. Just nu ser det ut som att det blir bröllop tre år efter förlovning.
Kanske inte så traditionellt som med bröllop efter 1 år men det passar oss

En sak till när min fästman friade så frågade han om jag ville förlova mig med honom och i framtiden gifta mig med honom. Det kanske inte var ett frieri i traditionell mening men jag räknar det nog som det och förväntar mig inget nytt nu i samband med att vi gifter oss.

För mig är det helt klart så att ett frieri är förlovning och förlovning betyder bröllop = 1 frieri.

Skulle min sambo fria med ett "vill du förlova dig med mig" så skulle jag helt klart säga nej, det skulle vara som att han inte vågade fråga om ett giftermål eller ta det steget.

Jag tänkte fria till min pojkvän på vår årsdag, men du jag fick klart för mig att han tyckte att det var för tidigt (och såhär i efterhand så tycker jag nog också att det hade varit det) så blev det ingenting av det. Istället så kom vi några månader senare fram till att vi ska göra det på vår tvåårsdag istället (det enda datum som känns riktigt speciellt för oss och som vi därmed kan tänka oss att göra det på). Ringarna köpte jag när jag tänkte fria, men min blivande sa att han tyckte att jag hade gjort ett utmärkt val så det skötte jag tydligen bra på egen hand... :)

Bröllop blir det om tre år, jag skulle aldrig förlova mig om jag inte också skulle vilja gifta mig... däremot så passar tre år framåt bättre än ett i vårt fall :)

For mig e det sa att man friar o sen blir man automatiskt forlovad for att gifta sig inom en snar framtid.
Jag maste saga att jag ej forstar vitsen med att bara vara forlovad.I mina ogon forlovar man sig ej man bara friar.
Sa tycker jag i alla fall.
Min pojkvan friade till mej efter att vi varit tillsammans i 6 ar o ett ar senare dvs nu i aug sa gifter vi oss.