Hjälp förlovning - för tidigt?

Hejsan Jocke!
Jag brukar säga många gånger att åldern inte har någon större betydelse. Vi förlovade oss när vi var 20 och 22, hade varit tillsammans i 1,5 år och bott ihop i ett år.
Ska jag dock tala utifrån erfarenhet, så vet jag med mig själv att jag mognade nått otroligt mellan åldern 16-19, vilket kanske även kommer bli fallet för din flickvän. Gymnasietiden är väldigt speciell, och många börjar först då leta efter sin egenliga identitet och personlighet.
Men känner ni er redo så ska ni absolut inte tvecka pga vad omgivningen säger.
Skaffa barn och gifta sig ung är mer en chock för folk runt om, samt en väldigt mycket större grej än förlovning. Som idag tyvärr har förlorat sin charm tycker jag. Det har inte alls samma betydelse som det hade förr. Traditionen säger ju att man ska gifta sig inom ett år efter förlovningen, men hur många gör det idag?
Följ er magkänsla, det är egentligen mitt råd!
Lycka till!

Jag tror helt ärligt inte att man är riktigt redo att gifta sig när man är 18-19 (självklart finns det undantag) och jag tror att äktenskap som ingås i ung ålder har mindre chans att vara än de när man blir lite äldre (om så bara att vänta 2-3 år).
För mig innebär förlovning att man ska gifta sig.
Kanske inte på en gång, men absolut inom de närmsta 3åren eller så.. Visst gör inte alla det, men det är i så fall viktigt att man är överens om vad förlovningen betyder/innebär.
Har du frågat dig själv varför du vill förlova dig nu?
Vad ändras om ni väntar tills hon är 18?
Vad ändras om ni väntar tills ni bott ihop ett tag?
Vad ändras om ni förlovar er nu?
Kommer det förändra ert förhållande på något sätt?

Lycka till med funderingarna.

Jag var mellan 8:an och 1:an igymnasiet ihop med en kille i tre år. Vi hadd et bra, men blev tillslut mer som bästissar tror jag vi kände. Jag är glad att jag inte förlovade mig förrän JAG var 20, vilket var nästa lånnga förhållande,från 3:an och så bröt vi efter 2 år.
de förhållanden jag hade efter det förlovade jag mig inte i heller. Hur allvarlig jag än var.

Mannen jag lever med idag är jag förlovad med. Vi har varit ett par i tio år och förlovade i 7.
För mig är förlovningen ett enormt beslut occh jag tycker det är lite synd att det nästan verkar ha blivit någon tonårsgrej av det.

När jag var i din tjejs ålder bar många tjejer halsband med killens namn graverat. Det känns mer lagom i minvärld, men jag kan såklart inte säga hur ni ska göra.

Hmm, jag har en dotter som snart fyller 17, jag hade inte uppskattat om hon förlovade sig redan.

Ni står på helt olika "platser" i livet och det är mycket som både skall och bör hända med framförallt henne de närmaste åren. Kanske kommer hon att inse att du inte alls är mannen i hennes liv (du kanske upptäcker motsvarande)? Jag tycker det känns som att känslomässigt binda upp henne med en förlovning.

Själv var jag 17 när jag träffade maken, det var för ungt! I perioder hade jag svårt att acceptera att det bara skulle bli han resten av livet och jag önskar att mina barn får "leka av sig" mer innan de stadgar sig, provar sig fram helt enkelt.

Jag håller med övriga två talare. Man ändras mycket från 16 till 20 och även från 20 till 25. Jag gissar på att hon fortfarande bor hemma hos föräldrarna? När jag var 16 (kommer knappt ihåg hur det var, är nu 23) så var jag inte alls redo för något så stort.

Men vem är jag att döma? Ni ska göra som ni känner och tycker är rätt för just er. Vad andra gör eller tycker är egentligen ingenting att bry sig om.

Håller med MV85, det är nog viktigt att fundera på vad förlovningen betyder och varför det känns viktigt att göra det nu?

Vissa av mina elver (som är i din tjejs ålder) har bytt ringar med varandra för att visa att de hör ihop - men de kallar det inte förlovning och de har ringarna på höger istället för vänster hand eftersom de känner att de inte är redo för en riktigt förlovning utan gör det mer som en "vi hör ihop grej".

Lycka till!

Håller som vanligt med dig Passionsblomman...
Fast när jag var 16-17 så "förlovade" (bytte guldringar från guldfynd 2 för 790:- utan att det betydde ett dugg )sig var o varannan människa efter ett par månader.. Det var inte seriöst annars, o det var barnsligt att inte vara förlovad osv... Förlovningar var något man skröt över att ha haft flera stycken bakom sig....
Själv höll jag på det tills jag hittade rätt. Jag har aldrig varit förlovad innan, och det är jag glad för idag! Det har gjort att denna betyder så otroligt mycket.

Det finns ett par i min omgivning som var i ungefär samma ålder som ni två när de träffades. De har nu varit tillsammans i ca 35 år, så de var verkligen rätt för varandra. Däremot så hade det lite jobbigt just när tjejen var runt 17 år. Hon gjorde slut helt enkelt, men han var cool och väntade på att hon skulle mogna och inte känna sig pressad.

De förlovade sig inte förrän båda var över 20 strecket och gifte sig när tjejen var runt 24-25.

Det är det enda jag kan säga, förutom: Lycka till, hur ni än gör.

Jag kan personligen tycka att man som 16åring inte riktigt kan avge sådana löften som en förlovning ändå innebär - ett löfte om att gifta sig och därmed vara tillsammans resten av livet. Det händer så otroligt mycket och man växer, vill göra saker - upptäcka världen och sig själv. Den resan kan ni ju göra tillsammans utan ringar.
Det finns ju andra sätt att visa att man hör ihop, andra smycken tex än just förlovningsringar. Som för mig har ett stort symbolvärde.

Önskar er all lycka - det finns inget som säger att ni inte kommer hålla ihop resten av livet

Nej, jag tycker verkligen inte att det är förtidigt att förlova sig när man är 16 år, visst finns det 16 åringar som förlovar sig bara för att visa upp att h*n har ett förhållande men om ni båda känner att ni vill och att ni gör det för att ni någonstans hoppas och har dom planerna att en gång gifta er så tycker jag att det bara är att köra på.
Vad är det som säger att en förlovning håller bättre och leder till att man gifter sig för att man är äldre?
Min son som är fyller 17 i sommar har nyss förlovat sig med sin flickvän och dom har inte gjort det bara för att utan för att dom en dag ska gifta sig. (Men visst, det kan alltid hända saker men som sagt var så kan det göra det även när man är äldre)
Jag tycker att ni ska göra det som känns bäst för er!