• aikidoaasa

    Man får inte alltid som man vill...

    Jag känner mig lite nere just nu. Jag fick igår ett brev från en av mina kusiner, den enda från min pappas sida. Hon är självklart superglad att jag ska gifta mig nästa år.
    Det som gör mig så ledsen är att hon har sedan jag typ var fem år varit ett självklar val till att vara min brudtärna, hon och jag hade en toppenbra relation till varandra. Hon var mer som en lilla syster till mig... tills för några år sedan.
    Det finns ingen möjlighet för henne att vara med på detta nu.
    För några år sedan hände en sak som för alltid kommer att göra så att hon är utanför vår gemenskap. Jag vill inte gå in på detaljer men jag kan lugnt säga att de flesta i min släkt, speciellt min pappa inte kan/vill/orkar vara i närheten av henne. alla i hela tjocka släkten vet om det som hände. Jag är den enda som har kvar kontakten med henne och som träffat henne ett antal gånger. Hon bor lite för långt borta för att det ska vara enkelt att träffa henne mer än vid enstaka tillfällen.
    Det känns riktigt jobbigt då jag fortfarande tycker mycket om henne och skulle bli jätte glad om hon kunde vara med, men jag vet att alla andra i min släkt skulle tycka att det var jobbigt, inklusive henne själv. Då kan inte jag vara självisk och säga att hon ska vara där. Jag kommer inte heller att tycka att det blir så trevligt när jag ser hur alla andra tycker att det är jobbigt.
    Det var inte riktigt hennes fel det som hände, men det är något som de flesta inte kan förlåta, inte ens hon själv...
    Jag vet att jag kommer att sakna att ha henne där och det är det som gör det så jobbigt.

    Är det någon annan som har varit eller är i en liknande situation? Har ni några tips för vad man kan göra för att ändå få henne att vara med även om inte fysiskt närvarande? Jag vill inte riktigt göra det som man kanske gör för de som gått bort som att tända ett ljus eller liknande men något.

  • Svar på tråden Man får inte alltid som man vill...
  • Smiiilla

    svårt att hjälpa dig utan att veta vad som hänt...

  • ozita

    Som sagt är det svårt att hjälpa när man inte vet vad som hänt... Men en av mina bästa vänner gick bort i påskas, väldigt plötsligt och tydligen på grund av ett medfött hjärtfel. För att hedra henne så ska vi ha pins som är till förmån för hjärtforskning som små gåvor till alla gästerna. Ingen aning om du skulle kunna göra något sådant, men det kanske ger någon idé?

  • aikidoaasa

    Som sagt så vill jag inte nämna för mycket, men låt oss säga att på grund av att hon var psykiskt sjuk (och inte fick den hjälp som "skrek" efter då ingen ansåg att hon var så allvarligt sjuk) så gjorde hon något hemskt som inte kan göras ogjort. Sedan dess har hon varit inlagd på tvångsvård och sakta men säkert blivit bättre hela tiden.
    Även om vi andra mår dåligt av detta så är det ingen som mår sämre av detta än vad hon själv gör. Hon kommer aldrig att kunna förlåta det hon gjorde.

  • ozita

    Usch, stackars. Det låter hemskt. Så otroligt idiotiskt att något fruktansvärt måste hända innan folk kan förstå att en person är sjuk och behöver hjälp!

    Tyvärr vet jag inte riktigt vad du skulle kunna göra då för att ändå "ha henne med dig". Kanske har hon något fint smycke som du förknippar med henne som du kan få låna? Har du pratat med henne om att du både vill och inte vill att hon ska komma? Du kanske kan skicka typ inbjudan och lite sådana saker, fast ni är överrens om att hon inte kommer. Så kanske hon ändå känner sig lite delaktig...? Jättesvårt är det, hoppas att du kommer på nåt fint!

  • Moirie

    Bära något på dig som symboliserar henne for dig? Finns det något litet som du kan ha i väskan? Om ni känt varandra sedan du var fem så kanske det finns någon gammal leksak eller smycke?

  • aikidoaasa

    Tack för tipset om något smycke/leksak, jag får fundera lite om jag kan hitta något som är 'hon' att ha med mig.

    På ett sätt så är det hon som har hjälpt mig att börja jobba som lärare... det var så kul när vi var små att leka skola. Hon var så vetgirig och det var kul att lära henne nya saker. Kanske jag kan knyta an till det.

Svar på tråden Man får inte alltid som man vill...