Måste man ha best man och tärna?

Jag är vaktmästare, ja du "måste" själv ta riset till kyrkan i små påsar, de amerikanska rosenbladen är en klassiker, den modernare varianten är de där dj---a sidenrosbladen(häftar liksom fast i mattan),du måste dölja de fula lyktstolparna på kyrkogården med björkar och då måste du ha en rosett på varje stackars träd.Filmteam i kyrkan, brudparet måste gömma sig och gå ut efter gästerna(har ni stort vapenhus stå kvar där och gästerna väller ut och lyckönskar samtidigt och sedan går man ut enkelt).Solosånger måste man ha osv... OBS jag gnäller inte men det blir lite mycket ibland.Less is more.

HAHAHA... Rosetter runt träd på lyktstolpar..
Man kan ju göra det svårare för sig än vad det är
Less is more- jag kan faktiskt hålla med dig där! Själv försöker jag hålla ner alla måsten.. Men endel kryper fram ändå har jag märkt... Kan tänka mig att ni vaktmästare får endel skit av stressade brudar!?

Förstår att det blir mycket när man ser det varje dag. Men samtidigt så önskas ju en förståelse att brudparet har en av deras mest planerade dagar i livet. Vem har sagt att "Less is more"? Det beror ju på brudparet, alla måste väl få ha sin drömdag?

Jag förstår att du överdriver men det är ju inte så kul att tänka att det är så präst, vaktmästare, organist ser på oss som brudpar...

Själv tycker jag det är lika roligt varje gång vi på banken kan låna ut pengar till första huset. Kunderna har hundra frågor och jag svarar glatt på alla. Lite samma sak tycker jag.

Vi hade ingen tärna o bestman och det fungerade alldeles utmärkt! Min mans son tog hand om ringarna o satt på raden längst fram i kyrkan som kom fram med dem när det var dags. (Annars kan ju mannen bara ha dem i fickan). Buketten tog min syster hand om som även hon satt långt fram i kyrkan. Eller annars kan man ju bara lägga den brevid sig på golvet oxå. Många kan tycka att det blir mycket springanes fram o tillbaka i kyrkan men det var inget som störde oss. Det blev bara mer liv och rörelse och det hände ngt mer på ngt sätt.

Jag sa att less is more..
Jag överdriver inte ett dugg, rosetterna satt på björkarna för snart ett år sedan.Grejen är ju att alla vill inte ha allt på en gång men det finns undantag!Det som man skall fundera på är OM vi vill ha alla dessa måste eller om vi vågar/vill var oss själva istället för att falla i första bästa "fälla".Jag hjälper så många brudpar som vill ha hjälp med råd och praktisk hjälp, grejen är att många har fått för sig att man måste en massa men det måste man inte!!!.JAG ser på "mina" brudpar som "kl 16 bröllopet".Ett jobb helt enkelt som skall utföras till allas belåtenhet.

Låter tråkigt att du ser det endast som ett jobb.

Och jag förstod att det var du som skrev "Less is more", men jag menade att den frasen inte gäller för alla bara för att DU tycker det.

mitt sista inlägg här.Mitt jobb är ett jobb.Tänk tanken att jag har 50 begravningar per år och att jag känslomässigt skulle engagera mig i alla dom.Det funkar inte liksom att jag inte gör det i er brudpar ,därmed inte sagt att jag inte gör ett bra jobb som alla skall bli nöjda med.

hah men herregud, man kan ju inte förvänta sig att alla som arbetar inom kyrkan ska se vartenda bröllop de arbetar med som den lyckligaste upplevelsen i sina egna liv. Det skulle ju bara vara konstigt. Som alleanda sa försöker denne göra dagen så bra och uppskattad som möjligt för brudparen. Denne dömer säkert dem inte utan försöker få brudparet att inse att de ska göra vad DE vill, inte vika för några yttre krav som brudparet själva fått för sig finns på dem.

Ska vi inte återgå till ämnet för tråden nu? :)

Självklart ska vi återgå till tråden. Blir bara så förvånad att folk som arbetar med människor har den inställningen. Jag försöker engagera mig i varje kund i mitt jobb, och det är betydligt fler än 1 i veckan (jfr med begravningarna) det är ju det som gör det roligt. Men alla är vi väl olika.

Det finns inga måsten! Speciellt inte om man inte vill ha det så. Vi ska bara ha en brudnäbb.

Marskalk ("bestman") och tärna fyller ingen verklig funktion, och därför "måste" man verkligen inte ha det. De flesta brudpar ute i det verkliga livet har ingendera.

Om man däremot VILL ha marskalk eller tärna eller båda så "uppfinner" man funktioner till dem - vanligen att marskalken har hand om ringarna och tärnan tar hand om buketten under själva vigselakten. Det är i de fall då paret har människor i sin omgivning som de vill dra in i skeendet kring sin vigsel. Ofta en god och nära vän eller ett syskon.
Har paret barn vill de ofta ha dessa som näbbar, och det kan man såklart ha.

Men de allra flesta brudpar gifter sig utan marskalktar, tärnor och näbbar, och det går så bra så.