Forlossning...

Hej! JAg var lika rädd som dig innan och under min graviditet.. När det var dags för förlossningen då var jag livrädd och min man sa bara det går bra, jag klickade i vinkel och förklarade för honom att när han hade skitit ut en amerikansk fotboll på tvärs så hade han rätt att yttra sig.. Och för att vara ärlig så hade jag en sjukt jobbig gravititet och förlossningen var ett helvete men på något konstigt sätt så kan jag ändå tänka mig att gå igenom det igen..

Mitt tips är att när du är gravid, gå på förlossnings samtal på sjukhuset där du ska föda, berätta hur rädd du är så att dom tar extra hänsyn till det och skrick högt innan smärtorna är förjävliga om att du ska ha ryggmärgsbedövning (för det tar gärna en stund att få det) och sen på något sätt så har du klarat tig igenom dett och har ett litet underverk vid ditt bröst och kan vara så stolt över dig själv eftersom du har varit självaste wonderwoman i 12-36 timmar ;)

nålar i huvudet då menar du säkert med den skruven som skruvas in i barnets huvud vid ev. komplikationer för att hålla en exakt kontroll på barnes hjärtljud.. Min dotter hade det och hon toks ut med sugkopp i sista sekunden..

Skulle gärna ha delat med min födelsehistoria men hade då bara känt mig som en sån som sprider skräckhistorier men jag kan ju säga så att trots allt som gick fel och all tid det tog så kan jag ju tänka mig att gå igenom det igen.. Vet ju att om jag blir alltför rädd rätt innan så går det att få ett planerat snitt och jag hoppas ju att mina komplikationer kom pga att jag hade havenskapsförgiftning och var tvungen att sättas igång, tror/hoppas att om allt får gå sin naturliga gång att det går lättare ;) visst, det är ett rent helvete för några av oss medans det står på som värst men fan vad coolt när man har klarat det!! (även om det tog lååång tid innan jag tyckte det ;) )

ja men det är en bra sak.. Då vet dom ju hur läget är och har extra kontroll - detta märkte jag inte av och fattade faktiskt inte det först dagen efter när jag såg att hon hade en pytteliten skorpa mitt på huvudet ;) Hehe hon såg aldrig ut som conehead för den delen heller ;)

Lady o Lufsen skrev 2009-02-14 18:11:58 följande:

syftar du till mig?? Jag har ju prövat att förklara att även om det kan gå mindre smärtfritt så klarar man det och också av den anledningen så sa jag att jag inte skulle skriva ner min födselhistoria.. Kom med råd om hur hon skulle bli av med sin födelseskräck eftersom jag också hade det och kunde känna igen mig i hennes historia..

´Säger det igen, visst jag hade en tuff förlossning - alla har absolut inte det som jag, är ju faktiskt en minoriet men TROTS det så kan jag ju tänka mig att göra det igen..

Innan jag hade fött och alla sa att det går sååå bra, enkelt, kvinnor har gjort det i alla år osv. det hjälpte inte mig för jag trodde inte på dem så i mitt stilla huvud så är det väl bättre att någon som det inte gick som en dans på rosor för säger att: Vet du va, det gjorde skit ont men jag skulle trots 35 kilos viktuppgång och 24 timmars värkar göra om det, eller??

Jag hade blivit grymt besviken om alla bara berättade hur fantastisk allt är och så när jag själv ligger där så är det tvärt emot.. Bättre är det väl att veta att det kan bli tufft, men det går och man klarar det och efter så kan du vara stolt över vad du och din kropp klarat av???

AHhh eller så menar du TS ;)

Lite hormonell om dagen, beklagar...