Föräldrarna som grannar?

Nää men om 1 månad flyttar vi IN i pappas hus.. Det du!

om 3 månader senast flyttar mamma och pappa in i huset brevid oss, fast det är en lägenhet imellan.. Det bästa just nu är at mamma faktiskt lyssnar på mig när det gäller vissa saker.. STORA framsteg haha :)

hmmm. det gjorde mina förr, innan vi bodde brevid, gu vilken underbar tid detta var =)=)
men vänta du bara, du kommer snart få se, det börjar med, kan jag låna lite socker, och slutar med kan jag ta över ditt liv =)=)

Mina föräldrar bor 45 mil rexsp 60 mil från mig. Jag känner viss ångest över att de börjar bli äldre och att jag inte bara kan kvista över på vardagliga koppen kaffe eller hjälpa till när tex min sjukpensionerade söndervärkta mamma har fått massor av snö så hon knappt kommer ut.
Även för min sons skull hade det varit roligt om de träffades lite oftare.

Bo granne hade jag kunnat med vilken av dem som helst. Sambon säger också det. Men han är MYCKET nöjd med de 13 mil som är distansen till hans egna föräldrar. De dyker upp oanmälda ändå titt som tätt, så det är nog tur att vi inte bor grannar...
De skulle i all välmening kunna både möblera och bygga om utan att man bett om det.

När jag växte upp så bodde vi nere och min mormor och morfar uppe, smidigt med barnvakt men jag skulle inte vilja ha det så nu...

Jag skulle absolut inte ha några som helst problem att bo granne med mina päron.
Min syster med familj bor faktiskt redan vägg i vägg med dem i en radhuslänga

Jag har underbara foraldrar, men vill inte ha dom som grannar kanske... Visst, nar jag flyttar hem till Sverige sa maste jag och min man formodligen flytta in hos dom i nagra veckor, kanske t.o.m manader... Och det kommer nog ga hur bra som helst.

Men sen nar man far kids... Jag vet hur mina foraldrar ar med sina barnbarn, vill mysa hela tiden. Sa om vi har barn kommer vi ha dom rannande dar jamt. Later hemskt kanske, men man vill ha sitt eget...

Nu bor jag med pappa igen!

Det skulle nog funka bra, med tillräckligt hög häck och en fotosensor som slår igång ett alarm och låser dörren när de var på väg över tomtgränsen.

Fast eftersom min mans farmor bor på samma gård som hans föräldrar så vet jag vad svärmor tycker om att vara bevakad 24/7 så hon kanske skulle hålla sig i skinnet... men fick vi barn då hade de nog gärna flyttat in i huset och vägrat gå hem före deras barnbarn tog studenten..

Mina svärföräldrar ska snart flytta in granne med oss... Har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om det än...Men svärmor har lovat att de inte ska springa ner dörrarna och jag brukar inte ha några problem att säga ifrån heller så det ska nog gå bra...

Kanske får återkomma med en dementi när det gått ett par månader...

Jag måste nog hålla med dig! Jag flyttade ifrån föräldrarna för att skaffa mig ett eget liv och det hade känts väldigt konstigt att bo granne med mina eller hans föräldrar, men i samma område kanske.

Mina föräldrar och mormor och morfar bor väldigt nära varandra...

Min pappa har alltid sagt att det är för nära....:)

Vilken mardröm att bo granne med sina föräldrar. Funkar säkert för vissa men, nej tack. Vuxna människor som lever sina separata liv och träffas när det passar eller nöden kräver så vill jag ha det. Jag hade dock gärna haft lite närmre till min pappa (10 mil bort) och även gärna till svärföräldrarna (70 mil bort). Så det är lätt att hälsa på en kväll bara, att det inte blir en så stor grej när man ska ses. Inte för att det är nån stor grej att träffa pappa dit kan man ju köra över dan, tänker mer på svärföräldrarna.