Hej! Får man vara med här fast man har mer än fem kg att gå ner?
Hur fixade ni med motivationen att börja? Jag letar febrilt efter min men de går inte. Ju mer jag tänker på att jag ska i den där jäkla bröllopsklänningen ju mer panik får jag och ju mer äter jag istället. Blir så trött på mig själv.
Åh, tack!
Jovisst, tänker hela tiden på vad mycket bättre jag skulle må både fysiskt och psykiskt av att komma igång. Har kommit in i en ond cirkel just nu då jag bara äter ren skräp som består av snabbmat och godis. funderar till och med på om jag faktiskt är godisberoende, eller socker beroende.
Näää, nu måste jag ta tag i mitt liv. Blir inspirerad av att läsa om er!
Nu äntligen har jag hittat min motivation och ska nu bli smal och snärt, haha. Tittade på kort på mig själv igår och kände att de bannemej får va nog. Min startvikt är 80,7 (my god)! Men inte så länge till för nu är jag med i spelet igen, hihi.
Canaton: Åh usch, kan precis känna din känsla. Ibland känns allt hopplöst och naturligtvis får man "skit" för de just då oxå. Din bm menade säkert inget illa men då känner man sig fetast i världen.
Jag har oxå gått upp 20 kg och försökt gå ner i omgångar. Iperioder går de jättebra och får då motivation att fortsätta men ibland står de helt still eller+ på vågen fast jag har gjort "allt rätt2. Då tänker jag alltid att det är totalt meningslöst och har lust att skita i alltihop.
Min vikt är otroligt "känslig". Jag vet att jag är enorm och säger de ofta för att folk ska veta att jag vet om de (som ett försvar). Men skulle någon annan säga de till mig eller hålla med när jag själv säger de skulle jag bli skitlessen och deprimerad. Töntigt jag vet men så funkar tyvärr jag, haha.
Hoppas du hittat motivationen igen glömde jag säga.
Jag har gått ner 0,7 kilo sen i måndags och har inte ätit särskillt rätt och inte rört på mig. Därimot har jag inte ätit lika mycket godis som jag brukar. Detta måste ju innebära att jag stoppar i mig sjuuukt mycket socker i vanliga fall. Jösses!
