Sjukt vad jag längtar efter barn. Hur gick det här till? känns som om jag bara vaknade en morgon med världens längtan efter barn. Rädslan för att gå upp i vikt, inte få tillräckligt med sömn och förlossningsskräck existerar plötsligt inte! Kan med glädje ligga på sjukhus och ha h****es ont för att få mig en bebis. Någon som känner igen sig???
Kul att det finns flera därute!! Pratade med min m2b om det förra veckan och han känner samma sak, men på ett manligt sätt självklart (om ni förstår vad jag menar). Vi har sagt att vi ska vänta till nästa år med att börja försöka men det känns ju alltför låååång tid. Det betyder ju att vi har vårt första barn om minst 2 år. Undrar om jag kan vänta så länge 
mme Plantier:
vad underbart det låter. Jag är avis 
Plötsligt började förlossningsskräcken komma tillbaka. Det finns ingen därute som har kunnat beskriva smärtan....Jag blir ju nyfiken på hur det eg känns. Vi är så starka vi kvinnor. Hurra för oss!!!
Visst är det synd att så praktiska saker som jobb mm ska komma iväg för naturen? Ibland känner jag att jag bara vill strunta i allt praktiskt och bara bli tjock om magen !
Vi ska också försöka efter bröllopet. Första natten redan 
