Kris! Gifta lite drygt ett år

Waersta: tack för tipset. Kan vara värt att prova. Är villig att göra det mesta för att rädda äktenskapet.

Oj va jobbigt! Du ska INTE känna dig dum för att du ifrågasätter detta beteende. Det är INTE okej att festa så man blir stupfull flera ggr i veckan enligt mig. Känns lite omoget faktiskt och väldigt okänsligt mot dig som blir orolig. Nej stå på dig och förklara att du mår dåligt av detta!

bianca och waersta; min vän har precis prövat detta, och det fungerar! De hade hamnat i ett mönster där han festade och inte hörde av sig eller kom hem på över ett dygn ibland. Hon grät o skrek, han bad om ursäkt med fattade aldrig HUR ledsen hon blev.

så när han hade jobbat natt en dag mitt i veckan sov hon hos mig. Jag fick hennes mobil så att hon inte kunde ringa honom mitt i natten o säga förlåt. Killen kommer alltså hem mitt i natten och finner inte sin sambo. fatta paniken när hon inte heller svarar på mobilen. Natten blev sömnlös och han förstod nu hur det kändes. Sen återstår o se om det kommer hindra killen nästa gång, men att skrika o bråka ledde ju ingen vart och nu har han iaf förstått hur det känns och bett duktigt om ursäkt ;)

Jag vet att det för det mesta är bra att vara tydlig, förklara sina känslor och försöka få partnern att förstå hur man känner. Om det inte fungerar kan det ibland vara bättre att visa med sitt agerande istället. Nästa gång han går ut kan du väl planera att sova hos någon kompis/syskon/förälder el liknande. När han gått ut tar du med dig lite saker och åker hemifrån helt enkelt. Det kommer garanterat göra honom orolig när du inte är hemma när han kommer hemrumlande. Då kan ni diskutera saken igen.

Svår situation! Kan sannolikt vara han som krisar i sig själv och då hjälper det nog inte med gnäll och skäll... tyvärr kan det förvärra istället. Därmed inte sagt att det är ok - det han sysslar med låter oacceptabelt och riskabelt men jag tror det är viktigt att undvika anklagelser och istället försiktigt försöka komma underfund med varför det blir på det viset.

Lyckligjävel skrev: Om bråken handlar om samma problem, försök medla och hitta en balans ni båda är OK med, bråkar ni bara för att bråka behöver ni hålla om varandra och ta lite time off bara ni två från allt runt omkring. När man glömmer bort att ha respekt för den man lever med, det är då det kan gå åt skogen....
Det tycker jag var ett mycket klokt råd!!

7 års kriser är vanliga och ofta är det en brytpunkt då man antingen stärks tillsammans eller kommer ifrån varandra... jag tror det är viktigt att undvika att hamna allt för mycket på kollisionskurs i detta läge - en människa som gör det du beskriver att din man gör, brukar inte må bra i sig själv och om man du kritiserar så förstärks känslan av oduglihet och då förstärks och förvärras det dåliga beteendet. Jag tror det handlar om hur han känner sig innerst inne men däremot vet jag inte hur du ska nå honom..... Älska honom mest när han förtjänar det minst? Hålla distans och låta honom få spelrum - släpp fågeln fri? Eller tala om var skåpet skall stå?

Du känner din man och får försöka klura ut vad han behöver. Förstår att du behöver en hel del själv men jag skulle gissa på att du är den starkare i denna situation....?

www.adlibris.com/se/product.aspx

Kör så det ryker!

Tack alla för alla fina råd.
MD2009: Tror att mycket av det du skriver stämmer. Har inte riktigt sett det på det viset förut. Om det är så att han själv mår ganska dåligt (vilket han annars är bra på att dölja isåfall)så hjälper ju knappast mitt gnällande.
Ska försöka ringa honom nu, för imorse lämnade vi varandra som ovänner. Tråkigt.
Återkommer och berättar hur det går.
Ska ta och beställa den där boken också.
Tack än en gång.

Vart köpte ni den? Låter som en klul grej