Bröllopet gick inte som planerat..
Hejsan!
Tyckte att det var dags att rapportera om våran bröllopsdag (6 juni) och hur händelserna förlöpte. Kan säga såhär, dagen blev inte riktigt som planerat.. och dagen var både den värsta och den bästa i mitt liv!
Vädret var ljuvligt, solen sken .. 31 grader varmt (väldigt varmt för så tidig sommar..). Alla gäster vi bjudit kom och alla var så fina och alla var så glada..
Men.. kanske ska börja från början. Jag blev sjuk! Ja ni vet, skräckscenariot sjuk .. fan där får man för man stressar så mycket dagarna innan - infektionskänsligheten ligger på topp!
Natten innan bröllopet låg jag vaken, harklandes, hostandes och frysandes (respektive svettandes).. fick inte en blund på hela natten och det bådade inte så gott.. hann duscha av mig febern 2 gånger (under nattens gång.. och låg sedan med en kall handduk).. kan säga att jag anser den natten vara pest..
Morgonen.. som följde var givetvis i samma tecken. Riktigt dålig, kunde äta 1 tugga macka och en halv tallrik fil (men det var med nöd och näppe).. sedan spenderade jag tiden fram till kyrkan med att ringa in tjänster för diverse sjukdomspreparat.. samt huttrandes under 2 täcken på hotellrummet..
Började så smått oroa mig, för det fanns ingen möjlighet att varken frisyr eller smink skulle hålla sig.. då det var för varmt och jag hade så hög feber.. så jag fick besluta mig för att gå "naturell" så att säga.. mitt största orosmoment blev korsetten och klänningen.. mitt illamående gjorde att korsetten kändes "långt borta" och utan den.. kunde jag inte få på mig klänningen ordentligt..(mardröm..)
Hur som haver en 45 minuter innan vi skulle vara i kyrkan bet jag ihop och fick på mig kläderna (inkl korsett)..fick dock ta med mig handduk från hotellet med kallvatten..som jag kunde ha innan i kyrkan..
Min sambo hade turen att vara frisk iaf och han var sååååå stilig i sin frack! Världens snyggaste... och jag måste säga att jag kände mig väldigt vacker i min klänning också trots.. att jag nästan inte kunde stå upp..
Väl i kyrkan gick allt perfekt, vi hann bli sedda av några innan (de var där en timme innan cermonin skulle börja!).. alla papper kom ut som de skulle, de blev skitfina...alla fick varsitt och en burk med såpbubblor..
Mina bröder var så stiliga i kostym och de stod tappert kvar framme i kyrkan hela cermonin.. ena höll ringarna andra höll brudbuketten! Jag är så stolt..
Prästen ville dock att jag skulle ha en stol framme på "scenen" men nej det ville jag då rakt inte..hmpf någon måtta på hemskheter fick det ju vara! Jag vinglade lite (erkänner i efterhand) men jag klarade att stå under den fina, vackra cermonin.. även om min m2b var väldigt orolig att jag skulle trilla av pinnen där ett tag.
Värmen gjorde inget bättre kan jag tala om!
Jag måste göra ett inlägg som säger att oavsett om bröllopet inte blir som man tänkt sig det.. kan de bli minnesvärt ändå! På många sätt.. Jag menar det var inget fel på min planering, inte på saker eller val vi gjorde.. bara det att ödet spelade mot oss eller vad man ska säga..
Jag lyckades smutta på champagnen och få en bröllopsskål på matstället.. innan jag avbokade middagen av säkerhetsskäl för mig själv..
Det är något jag tycker är tråkigt.. (att jag missade hela middagen..) maten såg perfekt ut.. alla älskade den.. men jag kunde tyvärr inte äta något. Dock lyckades jag få i mig ett halvt glas cola (utrörd) och en liten tårtskärva sent på kvällen..
Fast jag var så nöjd och glad att alla hade trevligt och att min älskade tyckte om maten och kvällen... så även om jag önskade att jag kunnat vara frisk.. så var jag nöjd och glad ändå!
Jag fick min "man" tillslut.. och det var allt som var viktigt för mig.. det var han och jag.. det är vi.. jag älskar honom och även om dagen var katastrof på sätt och vis.. så var det mitt livs bästa dag ändå!
Tyvärr var det som så att vi bokat bröllopsresan dagen därpå.. och sjukdomarna försvann ju inte över natten direkt..det blev både husläkarbesök (x2) och akutbesök den veckan... men jag va iaf pigg en dag...så då klämde vi in en god middag och lite sightsing..
Sådär.. nu har jag skrivit av mig, bästa och värsta dagen i mitt liv...och med det här vill jag bara säga att saker och ting blir inte riktigt som man tänkt sig.. oavsett hur man planerat.. eller vad man vill!
MVH Fru W