Retroaktiv svartsjuka

Jag är vâldigt glad att min make har det förflutna han har (även om jag inte känner för att tänka pa detaljerna för den skull). Utan det förflutna skulle han inte vara den han är idag; den kille jag träffade och blev förälskad i. Jag har ocksa ett förflutet som format mig till den jag är idag; det är vâl inget att ga och älta?! Skulle du hellre vilja vara den enda tjej han nagonsin kännt?