hehehe har vi samma mamma?? Nä men skämt åsido.... Du känner ju din mamma och din m2b bäst, ibland är dem svåraste besluten dem rätta.. Jag har ingen kontakt med min mamma för tillfället.. på min morbrors födelsedag häromdagen ignorerade hon mig totalt och jag henne efter att jag försökt vara neutral... ibland kan det vara bäst att lösa saker ibland inte..
Hoppas att ni kommer på något som funkar för er båda...Kanske din pappa kan påverka lite?
Jag vet att det är jobbigt!!! *stor kram*
Anna gifter sig skrev 2008-05-17 11:40:09 följande:
Härligt att höra att de flesta kommer överens och tycker jättemycket om varandra! Det är det såska vara och jag blir glad när jag hör det! lillabrudenJo absolut jag respekterar min mans känslor kring detta och har full förståelse, jag har inte heller själv kommit över detta innerst inne och mår rätt dåligt över. Även för oss handlar det mest om hur hon var mot mig (och inte mot honom) under hela året innan och under bröllopet. Vid tidpunkten fick hon mig att tro att jag var den mest värdelösa, egoistiska, otacksamma och elaka människan på jordklotet och det är inga bra känslor på brölopsdagen.Eftersom det är en helt låst situation och så biter jag bara ihop. Min man åker med hem till dem på besök, men det är motvilligt och han blir lite sur på mig varje gång jag föreslår att vi ska åka dit. Och jag anser att det inte är mitt fel och han kankse kunde hålla god min de 2-3 ggr per år som vi besöker dem... Jag vet inte hur jag ska göra.