Hej
Ska gifta oss ihöst och nu börjar jag köpa på mig lite smått och gått inför bröllop och fest.
Så igår köpte jag servettringar för 750kr till 30 personer känns som min sambo inte behöver veta eller? Skulle nog tycka det är onödigt.
Jag tycker det var lite dyrt, inte styck men sen även om vi inte är så många blir det.
Så mycket smått som kostar.
tssss.... tycker det hela är ganska oskyldigt.....
Mina föräldrar har varit lyckligt gifta i en herrans massa år och när de ska på semester, packar mamma för mycket tungt i väskan. De väger dem o pappa "skäller" på mamma som lydigt tar ut allt onödigt tungt. Sen ber hon mig avleda pappa meddans hon packar ned allt igen. Så har hon gjort flera gånger nu. ;) pappa märker inget.
Hahaha... ja för oss skulle det kännas konstigt att redovisa varenda liten grej vi gör. INGET e ju hemligt ändå, det e ju bara o fråga. Vi e ju öppna med allt men...
Ja du hajjar.
En hylla... Fan, jag har hela källaren full med lådor av olika grejer. Men det har m2b fåttbära ner... 
Ibörjan kände jag mig så dum men det är som inläggen mot slutet . Det är ju inte att jag dföjler att jag handlar mer att jag inte nödvändigt berättar vad allt kostar. Vi har levt 10 år tillsammans och har aldrig haft några bråk om ekonomi så jag tror jag klarar mig. hi hi
Savettringarna är så snygga någon som vill kopa dem till bröllop -09 #skratt#
för mig handlar detta om trygghet. vet jag/han att vi har råd med det jag/han köper så köper jag/han det utan att "be om lov". att vi inte berättar kostnaden eller om den andre inte frågar om priset ser jag bara som ett mått av säkerhet i att ingen av oss skulle handlat om vi inte hade råd. det är en annan femma om man mörkar inköp för att man "egentligen" inte har råd..... då kanske man ska fundera på sitt köpbeteende....
Nåmen shit va präktigt!! Småshoppar ni aldrig i hemlighet??? Klart som tusan du kan smussla med servettringar Killar har helt enkelt inte samma detaljbehov...
Jag ser det som så att min blivande köpte just en ny plasmatv för just under 10 000 så vad smågrejjer jag köper till bröllopet är fair game så att säga *S* Han behöver inte veta vad allt kostar men frågar han talar jag naturlligtsvis om det...men han skulle nog inte heller fråga så...*S*
Jag har köpt saker utanför budgeten men han vet om det...
jag ljuger inte om vad saker kostar men frågar han inte vilket han _aldrig_ gör så berättar jag inte heller.han höjde dock på ögonbrynen när jag sa att jag var sugen att beställa från usa men sa sen bara jag passa på medan dollarn är låg....
samma här!
Kärlek ger näring åt själen skrev 2008-03-29 20:23:17 följande:
Vårt bröllop var verkligen VÅRT projekt, och jag hade tur, min man var helt och hållet engagerad. Vi satt till och med och pysslade inbjudningskorten tillsammans.
Jag hade aldrig velat eller kunnat gömma kvitton eller köpta saker för honom. Dessutom var bröllopet det första vi anordnade med gemensam ekonomi, det hade varit väldigt dumt att börja med att mygla med pengar, känner jag.
...sen beror det väl helt på vilken typ av relation man har och hur han är inställd till hela grejen kan ja tycka.Vi är ganska lättsamma av oss... Jag har inte gömt några kvitton, men han har inte heller frågat om priset.
Jag har en vännina som älskar skor. Hon köper nya då och då, sen gömmer hon dem i gaderoben ett tag innan hon tar fram dem och visar för maken som då frågar: Har du nya skor nu igen?? Nej, svarar hon då sannesenligt, de har jag haft ett tag!
Ganska oskyldigt... och ok så länge det inte handlar om några större summor eller om man inte har en ekonomi som håller för lite lyxkonsumtion...
Vi har också haft en massa utgifter som vi inte dokumenterar, känns bara jobbigt. Tex har vi nog lagt hutlösa 12 000 SEK på trycksaker men jag vill inte ens komma ihåg det... nu har vi våra fina papper hemma och inbjudningar. Bättre glömma vad det kostade
Och det kommer komma ännu fler småsaker. Vi har köpt små askar och ska fylla dem med praliner osv, men det behöver man inte heller dokumentera kostnad på. Vi försöker sprida ut kostnaderna iaf för att inte ha allt på en gång. De stora posterna är vi mer noggranna med, alkohol, mat och lokalhyra osv.
Men för varandra "gömmer" vi inte saker... det är nog mer att vi båda gömmer för oss själva! Jag VILL liksom inte räkna efter hur mkt allt blir...
Kan inte låta bli att småle...
Om jag skulle fråga min m2b om allt så skulle han rätt snart strypa mig! 
Han bryr sig inte ett dugg om detaljer...och blir snarare irriterad om jag kommer med smågrejor.
Jag har till och med fått "skäll" för att jag inte sagt till om jag behövt pengar till något jag varit sugen på.
...men å anra sidan så gruffar heller inte jag om hans alla dvd filmer som mer eller mindre konstant dimper ner i brevlådan.
Vi har helt enkelt olika intressen och måste också säga att han blir lika glad och stolt när jag "köpt mig något snyggt".
Jag e kanske väldigt lyckligt lottad på det sättet.
Ohhhh.... Det känner inte jag igen Precis så gör jag oxå ibland Har flera kompisar som oxå gör det! Man ljuger ju aldrig då ju Ang. servettringarna så är det nog i klass med mig, jag berättar inte om alla "smågrejer" heller!
be happy skrev 2008-03-30 14:03:06 följande:
Haha ungefär så är det här med.. Han är med mig när jag handlar till bröllopet och får naturligtvis bestämma. Menar våra saker ligger i skåpet och jag kan def inte smussla in dem där utan att han ser. Men samtidigt så vet jag om att han litar på mig att jag handlar saker som vi kan använda sen också och inte bara för att handla direkt till bröllopet.
