Hur vanligt är det att få kalla fötter inför bröllopet?
Hej alla blivande fruar!!
Iår är det 10år sedan vi gifte oss, kikade in och fastnade för eran tråd. Att ni får kalla fötter, visar på att ni tar det hela på allvar. tvivel hör nog till, känn inte sån skuld för drömmar och tvivel....ha inte så höga förväntningar och krav på er själva...att dagen kommer bli underbar har ni lämnat till era gäster att se till...tycker jag. När ni får "tips" tacka för åsikten utan kommentar......våga gå er egen väg.
Vi gifte oss på våran 12årsdag, 2år senare kom vårt första gemensamma barn och 19månader efter det vårt andra. Livet fylldes med logistik, passande och minimalt med egen tid.Oavsett hur ni väljer att leva era liv glöm inte bort att det är ni som gjort valen och formar erat gemensamma liv. Ta vara på de små sakerna och lämna prestigen till de som inte har något annat att fylla livet ,med. Jag har,efter att jag passerade 40 verkligen förstått uttrycket "bättre med lite skit i hörnet, än ett rent helvete", Motgångar och prövingar har kantat våran vardag...och jag brukar säga..."vi lovade i nöd och lust"....nu har vi bara lusten kvar !!! Livet går upp och ner (gamla klycha, och sann). Att finnas för varandra i med och motgångar är superhäftigt......det är ingen konst att endast dela glädjen de dagar man känner för det.....det är livspusslet i vardagen som blir en konst. Jag kan fortfarande inte se mig i ett liv utan min man. Vi har såå mycket roligt kvar att utforska och att sträva för att nå de punkterna är fantastiskt.
Jag önskar er alla all lycka på vägen fram.....morgonen efter kanse blir ett antiklimax....då alla bestyr är över......DÅ börjar eran gemensamma resa där NI har gemensamt ansvar för vart ett äktenskap för er..........oj va pretto.....men det är mina erfarenheter..............Följer er med spänning på tråden ......