Kan jag gå ensam fram i kyrkan???
Undrar vad ni tycker om att brud och tärna går ensamma in i kyrkan och brudgummen och bestman står vid altaret?? Jag har funderat på att göra så... Finns det någon annan som har gjort så?
Undrar vad ni tycker om att brud och tärna går ensamma in i kyrkan och brudgummen och bestman står vid altaret?? Jag har funderat på att göra så... Finns det någon annan som har gjort så?
Jag vill också göra så men vi vet inte om vi får än, måste träffa prästen och diskutera först.
Ja, det verkar vara väldigt olika från präst till präst! Vi har diskuterat det med vår präst och han tycker det är helt okej.
ja verkar skilja från präst till präst.
vådå? lägger sig prästen i hur man tar sig fram t altaret? så alla präster accepterar tex inte att bruden förs fram av sin far? jag som har planer på hur jag vill när de e dags för oss, o så komemr de kanske grusas av att prästen inte accepterar??
jmmm: Nej, tyvärr är det inte alltid så att det accepteras. Det är en het fråga och många har åsikter om det, inklusive prästerna. Nu är jag en av de som faktiskt tycker att brudöverlämning är olämpligt, men det du kan göra är att tillfråga en annan präst till exempel.
jag har gjort så och det var inga problem....
Lycka tll
Men det är väl inte så konstigt att prästen har både åsikter och bestämmanderätt när det gäller hur en gudstjänst utformas?
Självklart "lägger sig prästen i" hur man går fram till altaret! Som Burre Präst skriver, vigseln är en gudstjänst. Att gifta sig i kyrkan betyder något, det är inte bara en snygg inramning till den egna bröllopsfantasin. Det verkar som att många har glömt det, och tror att en kyrklig vigsel är ungefär samma detalj i bröllopsplaneringen som att välja klänning eller cateringfirma. Men till skillnad från andra bröllopsdetaljer, så är en kyrklig vigsel inte endast en personlig angelägenhet, utan en religiös sådan. Man lovar saker inför gud, och inför svenska kyrkan.
Jag är en av dem som är tacksam att svenska kyrkan har en modern jämställdhetssyn, och oftast inte tillåter bruden att överlämnas av sin far till sin man. Jag tycker personligen att det är en patriarkal och kränkade (amerikansk) sedvänja (fast jag tycker i och för sig att svenska kyrkan är en patriarkala institution också). Givetvis gör var och en som de vill, men inte om de vill att ceremonin ska vara en del av en gudstjänst. Då måste så klart prästen tycka att vigselceremonin är okej enligt svenska kyrkan.
Jag är inte troende, inte min man heller, och vi valde därför att gifta oss borgerligt. För oss kändes det högtidligare och mera etiskt riktigt (jag tycker att kyrkliga ceremonier är till för dem som verkligen är troende), men det ger också ger större möjlighet att utforma ceremonin precis som man vill ha den. Givetvis utformas också en borgerlig ceremoni i samråd med vigselförrättaren, som är i sin fulla rätt att säga nej till inslag i ceremonin som han eller hon finner olämpliga. Men då blir det en fråga för den enskild vigselförrättaren personligen. Vid en kyrklig vigsel tolkar ju prästen kyrkans inställning till saken, och bedömer utifrån det (och så klart också utifrån sin personliga åsikt).