hjälp, vet inte vart jag ska ta vägen...

usch vad jobbigt, du tror inte att din sambo och hans bröder kan åka till sin mamma och prata med henne? Ni vill ju bara hennes bästa, de kanske kan förklara det för henne?
Jag kanske inte är till så mycket hjälp.
Lycka till

Men om ni inte hade sagt något så hade det ju varit förfärligt. ser man någon man tycker om må dåligt så måste man ju reagera även om det innebär en tids turbulens. Vad är det man säger "Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst".

Det är tråkigt att din sambos bröder inte förstår er. Däremot är det kanske inte så konstigt att hans mamma blir arg. Det kanske man måste acceptera i sådan situation men ändå stå på sig.

Du och din sambo gjorde rätt som reagerade. Det är inte normalt att ha med en petflaska med vin på ett kalas och särskilt inte ett barnkalas...
För mig är det helt självklart att man ställer upp och finns där när någon mår dåligt eller har hamnat i ett beroende även om man inte kan lösa situationen åt den personen. Man måste visa att man sett och förstår och att man vill hjälpa till.

Snälla vännen, förstår att du tycker att detta blev jättejobbigt och fel. Men du har inte gjort något fel.

Om inte familjen ska bry sig och kunna ifrågasätta en sådan här sak, vem ska kunna göra det då? Och att dem ska lösa det själva?! Hur många som är beroende lägger av eller söker hjälp bara så där, utan anmodan?
Hoppas innerligt att bröderna inser om ett tag vad som hänt och vad dem gjort. Dem försvarar hennes missbruk genom att ta mamman´s parti. Inget av detta är lätta saker.

Men ska man se det positivt så har stenen kommit i rullning, folk (bröderna) kanske ser det i större utsträckning och beslutar sig för att dem vill ge sina barn en nyktern farmor..

Vet inte vad jag ska säga.
Mer än att jag tycker du gjort något väldigt strongt.

Vet att det kommer att bli en konflikt men vågar att ta upp det iaf.

Lycka till, verkligen.

Hej på dig,

Lider med dig, helt klart är din svärmor alkoholist. Problemet är bara att du inte kan hjälpa henne, hon måste hjälpa sig själv, och första steget till det är att erkänna för sig själv och andra att hon HAR alkoholproblem vilket hon tydligen inte är redo för ännu.
Däremot tycker jag inte att du gjort något fel, så jag tycker inte att vare sig du eller din sambo ska ha dåligt samvete. Jag tycker att ni har gjort bra som uppmärksammat och talat om för henne att ni har lagt märke till hennes missbruk. Mer kan ni inte göra för henne förrän hon själv är beredd att ta tag i det hela.
Resten av familjen befinner sig i ett s k medberoende när de väljer att istället låta saken bero och spela med för att allt ska verka som vanligt. Alkoholproblem är mycket vanligare än vad vi tror, och det finns inget att skämmas över.
Ni har absolut inget att be om ursäkt för, jag tycker att det var starkt gjort av er att våga tala om för henne att ni ser att hon har ett problem. Kanske att hon i framtiden vågar se det själv och istället kan känna tacksamhet för att ni vågade säga ifrån.
Jag hoppas att svärmor och resten kan lugna ner sig snart, och att ni kan diskutera detta i lugn och ro, ni ville ju inget annat än hjälpa.
Mitt råd är att låta det hela lägga sig ett litet tag och sedan förklara för de andra i familjen vad ni har sett och vad ni oroar er för. Jag kan inte tänka mig att de inte vill finnas för och stödja sin mamma/fru så att hon kan ta sig ur alkoholberoendet.

Kramar om, både dig och din sambo, och svärmor med...

usch va jobbigt.
Det verkar som om inte hans bröder vill se det ni ser. Att deras mamma drikker. Då reagerar dom väl antagligen på det viset.

En sak som sårade och gjorde min svärmor ännu argare var det att min sambo sa att om inte det sker någon förändring inom kort så är det möjligt att vi inte kommer att lämna bort våra barn till henne, nu har vi inga barn än så länge men det kommer troligen inte dröja. Barnbarnen som hon har är hennes allt så det var det värsta hon kunde höra, hon såg det som ett hot. Och det är ju sant det är ett hot, men...

Till råga på allt är damen en bit över 60 och diabetiker. Hon har ramlat ihop hemma hos oss ett par gånger för lågt blodsocker.

Tack för era svar, det värmer.

// m

Usch vad tråkig situation. Ni gjorde rätt ändå, hon behöver ju uppenbarligen hjälp. Konstigt att ni verkar vara de enda som tycker det i familjen?? Stor kram hoppas att det löser sig

Marie79,

Ja det är väl ett hot, eller så kan man se det som ett löfte..
Hade aldrig tillåtit varken mina eller hans föräldrar ha ensam hand om våra barn om dem hade alkoholproblem.
Inte så konstigt om hon blev arg, det är punkt som uppenbarligen berör.

Men som någon tidigare skrivit, låt det lugna sig lite. Sedan verkade brödernas respektive vara av samma åsikt som ni?
Kanske kan hitta några allierade.

Sedan alkohol+diabetes=bad bad idea.

Men helt klart behöver damen hjälp.
Kanske kan börja kolla upp vad det finns för hjälp att få.
Terapeuter som är specialiserade eller liknanden.
För när det har lugnat ner sig och man visar att man menar allvar så brukar det vara bra att kunna visa iaf en "lösning" på ett problem.

Du har ju inte gjort något fel, utan snarare varit ett föredöme som har brytt dig. Att det sedan lett till en jobbig situation där de andra är irriterade på dig, för att de inte längre kan låtsas att det inte är något problem, är ju en annan sak.

Håll huvudet högt, och kom ihåg att du har gjort rätt!

Förnekelse och att ge andra dåligt samvete är bland de största vapen en alkoholist har!

Ingen som dricker så mycker tror själv att den är drabbad. Framför allt inte om man är "som alla andra" och dessutom kvinna. Det är inte så en alkoholist ser ut...

Må inte dåligt! Att bröderna inte vill hjälpa sin mamma är bland det värsta jag hört. Kanske till och med en livsfarlig björntjänst!?

Jag hoppas att de andra får upp ögonen för problemet, för nu låter det som att hela familjen går med skygglappar.

Lycka till!