Vet inte vad jag ska tycka...

Behöver du tycka något alls?

...om din systers val, menar jag?

Låt ingen prestigefylld konkurrans sätta stop för dina egna planer eller önskningar...Du kommer ju att leva ditt liv efter dina förutsättningar oavsett vad din syster väljer!

Kram

att ha en syster måste vara något av det bästa som finns i livet, så var glad för hennes skull!

Jag förstår dig på sätt och vis faktiskt, jag hade nog reagerat likadant själv om jag hade haft en yngre syster...Har en kompis som av nån konstig anledning tävlar med mig om allt sånt, men det går ju egentligen inte att jämföra. Ska man göra det av den anledningen är det ju fel, stressa fram saker, panikköpa hus osv. Usch usch. Men oavsett så lever du ju ditt liv och hon sitt med alla de förutsättningar det innebär och du hinner ju faktiskt gifta dig innan henne, eller hur?! Ni får väl skaffa barn samtidigt och vara gravida ihop, hade inte det varit supermysigt?! Det du och din m2b har är det väl ingen som kan tävla emot, eller hur?!

Du får vara avundsjuk och lite ledsen, det är helt ok! Men var glad för hennes skull och unna henne det här - att hon har funnit lyckan betyder inte att det finns mindre lycka över till dig
Jag tycker det är bra att du sätter ord på dina känslor och tankar även om de kan kännas "förbjudna" det kan hjälpa dig att förstå VARFÖR du känner så här och om du tänker efter så är det egentligen inte så att du inte unnar henne detta utan snarare så att du önskat att du också funnit det.
Din mamma har inte placerat din syster där ISTÄLLET FÖR dig utan snarare brevid dig på den platsen där i framtiden om vem som får barn först etc.

Tycker inte du skall moralisera över hur länge man behöver känna någon innan man gör vissa saker. Av egen erfarenhet kan jag tala om att det kan fungera alldeles utmärkt även när det går undan lik väl som det par i min bekantskapskrets som krisade mest när de fick barn var de som varit tillsammans längst....

Försök att inte fokusera på att din syster får allt du vill ha utan att du skall vara lycklig där du är just nu i livet. Det är så onödigt att slösa bort sitt liv på att vara olycklig för det man inte har istället för att vara glad över det man faktiskt har där, mitt framför näsan.

Lycka till

Tack för era tabkar och feedback.
Jag får ju precis allt hon får, det är inte det jag tänker på.
Utan mer när...att det hände så fort.
Tävla med henne gör jag inte heller, utan vi står bredvid varandra, väldigt nära och kan prata om allt och vet vart den andre står.
Men på nått vis blir jag nog besviken att hon inte lyssnar nu på mina råd, som faktiskt kommer av erfarenheter...
Vart tog systern som hade mej som förebild vägen? Lite så känner jag kanske.

Och det hjälper verkligen att sätat tankarna i ord (och få lite gensvar). Tack!

Klart jag ska unna henne allt hon möjligtivis vill i livet. Hur kan jag tänka annat.
Det kanske inte spelar nån roll. Kanske är mina tankar att hon springer om mej inte ens sanna!

Jag ska ju gifta mej id ecember och även, förhoppningsvis, skaffa barn då. Vi är på väg att leta hus till runt årsskiftet. Så jag har ju verkligen allt det framför mig!

Kanske lät det så snart bara. Men det är ju ett år kvar.
Kanske är det bara underbart att få planera hennes bröllop med henne snart!

Och att vara gravida samtidigt vore ju faktiskt en dröm!
Jag hopaps vi hittar ett hus nära henne, så vi får vara alla tillsammans.
Det är ju faktiskt det jag vill och drömmer om hela tiden.

Det gör kanske inget att det gick lite fort! Det kanske funkar ändå! Framtiden får ju utvisa!

Tack för er feedback, verkligen!
Förvirrande tankar behövs ibland bara rätas ut lite, så känns det bättre :)

Jag tror att du behöver lämna tankarna om att du är den äldre och därmed ska göra vissa saker först. Som vuxen så inträffar inte längre händelser i samma ordning som man fyller år, man gör saker när man vill göra dem, inte för att man har en viss ålder. Och en del människor vill vissa saker tidigare än andra.

Och om att flytta ihop tidigt.... jag och min sambo bodde mer eller mindre ihop redan efter 4 dagar då jag fick nyckel till hans lägenhet. Vi hade kvar båda lägenheterna och alternerade däremellan under ca 3 månader, sedan flyttade vi ihop i en lägenhet.

Låt det gå lite tid och smält det hela en aning så tror jag att det ordnar sig och att ni finner er "hierarki" igen.

Det kommer att ordna sig!

Lilltrolle uttrycker det väldigt bra. Du HAR rätt att känna det du känner, det är inget konstigt med det.

Kanske har du rätt om att hon är lite för ung för äktenskap och barn, särskilt efter så kort tid med sin pojkvän, men det är ändå hennes beslut och du kan inte göra så mycket åt det. Kanske går det bra, kanske inte, det kan ju bara framtiden utvisa, som du själv säger. Jag tror inte att hon vill lyssna på dina råd nu, även om du är äldre och erfarnare. För så är det ju när man är ung och förälskad - och alla måste vi göra våra egna (eventuella) misstag.

Jag tycker att du verkar vara en klok person, så jag tror att du snart får rätsida på både tankar och känslor.

Det där med tid vet jag inte om det är så viktigt... Jag och min blivande hade varit ett par i knappt 3½ månad då vi upptäckte att vi var gravida... *HJÄLP* Men men, det gick ju bra det oxå... :) Det är över 6 år sedan nu:)

Jag är mellanbarnet o min storasyster är 4 år äldre

Jag gifter mig på lördag, har bostadsrätt o en dotter på snart 4 med min blivande man.
Hon har inte ens ett stadigt förhållande....undrar hur hon tänker

Hej vännen! Många kloka ord ovan så jag ska bara lugna dig vad gäller att det går så fort.

Jag är inte en person som rusar in i saker, tvärtom! Men när jag träffade min blivande man så trillade liksom allting på plats. Alla stora beslut har varit enkla att ta: flytta ihop, gifta sig, att vi vill ha barn mm. Allting har skett helt naturligt. Visserligen kommer vi ha känt varandra/varit tillsammans 2,5 år när vi gifter oss, men vi hade lika gärna kunnat gifta oss efter ett år.

Tycker att du ska uppmuntra din syster att åka på en resa med sin kille, det brukar vara ett bra sätt att få reda på om man funkar ihop.

Ms Daisy:
Tack för dina kloka ord! Jag kunde inte hålla med dej mer egentligen, så jag ska ta till mej det du skriver absolut.
Det kan ju egentligen inte hända så mycket mer än att hon blir lycklig av att göra som hon vill. och jag tror ju faktiskt att det kommer hålla också så! :)
Jag ska vända min oro till uppmuntrande ord åt henne istället!

Fru Holmberg, Sosofofia & Troll-P:
Klart att det kan funka även fast man rusar in i ett förhållande, eller att allt händer fast man är ung. Har en vän som är 20 år och precis gift sig, mina svärföräldrar gifte sig efter ett halvår tillsammans. Ja, jag har ju många exempel runtomkring mej! Så jag borde bara tänka efter och sen låta min syster göra precis som hon vill och känner. Hon är ju faktiskt inget barn. Hon kan ju klara sig själv. Med det får hon lite råd av mej, och då borde det ju gå bra, eller hur!? :)

lillamillan: som någon ovan nämnde så är det inte så viktigt i vilken ålder allt händer. Det är ju faktiskt inte det! Så det är kloka ord, som kanske både du o jag kan ta till oss :)
Jag tror säkert din syster är jätteglad för din skull. Kanske är hon lite avundsjuk för att du har det stadigt, men hon hamnar ju säkert där en dag hon med. Hon aksnke tom. trivs bättre som det är nu!
Jag tror en av hennes lyckligaste dagar blir när hon står vid dej på ditt bröllop. För så kommer det ju definitivt blir för mig!

---
Nu känner jag mej mer glad än förvirrad faktiskt! Jag ska bara vara glad för hennes skull! Råd och sånt till henne från mej kommer med automatiskt på vägen bara! Det är ju ett år kvar tills bröllopet så ;)

Kan det vara så att du nånstans djupt inne känner ett sting av avundsjuka? Är det så att du känner dig lite avundsjuk på att hon så tidigt i förhållandet börjat planera bröllop och barn när det kanske tagit några år för dig/er?

jag kan förstå din känsla och även att du är orolig för din syster. Men det verkar ju inte vara 100% säkert att det blir bröllop och barn nästa sommar och mycket hinner hända på ett år. Med tiden tror jag att du kommer att vänja dig vid tanken och vara glad för din systers skull.
Fokusera på ditt liv och ditt kommande bröllop! Det gör ju inte din lycka mindre för att hon är lycklig.

Kom att tänka på den här tråden när jag läste ditt inlägg:

www.brollopstorget.se/Forum-1-13/m2516249.html

Ne det knepiga är att jag är inte alls avundsjuk. Det är bara det faktum att det gick så fort som stör mig!
Men pratade lite emd henne idag o hon sa att det är ju inte alls säkert att det blir så. Hon ville bara ha barn snart o han vilel gifta sig innan. Så det visar sej.
Sen ska dom ju på en resa tillsammans nu i november, så det blir ju en liten prövningd et också.
Jag har nog samlat mej i tanken mer nu. Händer det så händer det. och ett år är ju ett tag, precis som ni säger.
O jag gifter mej snart, ska på bröllopsresa och allt det där. Så jag tar det först. Jag tror topm. vi hinenr flytta närmare henne ocha llt sånt innan det ens stundas för bröllop mm. för henne.
Jag kanske bara kastade tanken lite för mycket över huvudet!
Nu känner jag mej emr glad bara! Känndes bra o prata lite emr med henne. Nämnde inget speciellt, utan det va hon som pratade. Ungefär som hon förstod mej 8som vanligt). Min söta lilal syster. Love her!