Nu är jag en FRU!!
Hej på er alla,
Efter att ha läst alla fina berättelser tänkte jag att det var nu min tur att berätta om vår stora dag, den 16 juni.
På fredagen hade jag 10 kompisar hemma, och 5 stannade över för att sova också. Det var hur roligt som helst (den största delen bor ju i Paris, och två till i Lissabon så vi syns nästan aldrig allihop tillsammans) och vi gick ju inte och la oss före kl 1...började undra på hur det skulle gå på lördagen, men det var inga problem. Upp kl 7, och iväg kl 9 till Krägga där bröllopfesten skulle hållas. Brudgummen sov hemma hos sin best man...
Kl 10 var vi på plats, träffade Katarina, som tog hand om frisyren och sminket. Vi har fått tillgång till vårt rum, som hade 2 våningar, en jättefin terrass och en utomhusjacuzzi. Medans jag blev i ordning gjort, snackade jag glatt med toastmaster och vännerna.
Runt elva lämnade de mig ensamma, de hade en hemlig uppdrag att förbereda...Hmmm, men ibland måste man ju släppa kontrollen! Så jag njöt av det fina vädret, sol och runt 20 grader...och hade trevligt.
Kl 13.30 var det dags att klä på sig, tog lite tid, men det var kul. Då hade gästerna börjat anlända för att checka in, och jag kunde se en del rörelser ute, men de visste ju inte vart jag var. Kl 14.10 åkte bussen ed alla gäster till kyrkan, och en av mina killkompisar kom och hämtade mig för att köra mig till kyrkan. När jag klev ut kunde jag inte hålla tillbaka skrattet 
De hade dekorerat vår bil (en mini)med mindt 50 ballonger flaggor, burkar och band...vilket gjorde att vi kom 20 minuter försenade till kyrkan eftersom vi kunde ju inte köra snabbare än 30 km i timmen Blev omkörs av brudgummen och hans följe (som åtminstone visste att vi var på väg!)
När vi väl är vid kyrkan, ser jag brudgummen och kommer på att jag har glömt min brudbukett....men som tur är hade någon från Krägga ringt och sickat en bud med den, så den hade ju min käre sambo redan...som han sa "brudbuketten kom ju före dig..." *hihi*...
Väl där kom prästen, var hur lugn och glad som helst och gav oss några minuter för att ands in. Sedan började klockarna ringa och efter en minut hörde vi Brudmarsch från Stora Tunna...Då gick vi in, vilken mäktig känsla. Helt otroligt. Jag trodde att jag skulle vara så nervös, men jag kunde bara le hela vägen, speciellt när jag såg på alla våra nära o kära som hade kommit för vår skull.
Fram vid altaret gick allt fort, men när vår solist sjöng " Fields of Gold" innan vigselceremonin var det helt fatastiskt, och M2B hade svårt att hålla bort tårarana. Efter att vi hade svarat ja och gett lörfterna till varandra (en riktig otrolig känsla den md) var det dags för ännu en sång, "Älska mig", då vara det jag som kämpade med tårarna.
Vi gick sedan ut till en liten sal i kyrkan och putsade ut med tärnan o best man medans gästerna gick ut. Sedan blev det applåder, riskastning, och fotografier i massor. och efter det en stor kramkalas med våra underbara gäster.
Sedan bar det av till Krägga där fotografen väntade på oss. Därefter hade vi brudskkålen vid vattnet, och det var helt gudomligt.
Middagen var helt underbar, goda mat och viner, otroligt roliga tal o spex, en fantastisk stämning.
Efter tårtan var det dags för brudvalsen, som gick rätt bra faktiskt...och bandet spelade hur bar som helst och fick alla att dansa. Vi gick till slut iväg kl 4 på morgonen, trötta, nöjda, glada och med stjärnor i ögonen.
Som tur är hann vi hälsaigen på våra gäster vid frukosten på söndg morgonen, då det regnade hur mycket som helst...men det spelade ingen roll just då!
Vill bara passa på och ge några råd till er blivande brudar: släpp kontrollen över små detaljer som matchande färger osv, ingen märker det iaf och framför allt: NJUT NJUT och NJUT av den dagen. Den går jättefort, och man har så mycket roligare om man inte sitter och oroar sig över en massa små saker.
Om ni vill se lite bilder gå in på sophianiklas.weddingannoucer.com
Lycka till er alla som har den dagen framför er!
