Bröllop för bara närmaste familjen

För oss har det varit viktigt att känna efter vad som är "vi" och inte tänka på det som man borde göra. Vi kom fram till att vi vill att dagen ska vara så personlig som möjligt och att en stor middag med traditionsenliga tal etc. inte riktigt är "vi". Alla släktingar och vänner är inbjudna på vigselakten och sedan tar vi emot med smörgåstårta och kaffe i församlingshuset. Senare på eftermiddagen/kvällen har vi valt att bjuda föräldrar, syskon, syskonbarn och våra närmsta vänner till en för oss mycket personlig plats där vi kommer att ha middag och dans hela kvällen lång. Vi kommer att bli cirka 20 personer på själva middagen/dansen. Istället för presenter kommer alla att få en uppgift som man kan känna sig bekväm med. Vi har även valt att skicka ut personliga inbjudningar, det vill säga alla inbjudningar är olika, där vi skrivit några rader vad dessa människor betyder för oss. Detta känns som "vi" rakt igenom. Sedan kommer det att bli klänning, håret, blommorna ja, all utstyrsel som ett brudpar har. Det viktigaste är nog att i alla lägen fråga sig - är detta något som vi vill? Om det sedan blir ett stort bröllop eller ett mindre bröllop spelar mindre roll, bara det känns bra i magen.