Sömlös....
Nu ger jag upp.... Efter 4 drömmar om mitt ex ( fasen vad knepigt det känns att nämna honom som det ) ger jag upp chansen till ngn vettig sömn den här natten... Mitt egna beslut river upp känslor och smärtar på ett sätt som är helt nytt för mig. Ni må hata mig, men har älskat ngn som inte älskat tillbaka, men nu gör jag det, och det är den absoult värsta och mest maktlösa känslan nånsin... Efter 4,5 år hade vi haft det riktigt tufft ett halvår eller så, ekonomin rättade inte till sig, han fick jobb, blev av med och så där höll det på..... Datorn gick före ALLT så vi tappade väl respekten och jag blev ngn annan för jag orkade till sist inte tjat på honom.. Allt det är egentligen skitsamma för jag vet vilka sidor hos honom som fick mig att vilja bryta upp.. Nu har han varit borta i ett anat land etn månad och under tiden började jag tänka och har så mkt känslor kvar fortfarande, men när han kom hem för ett par dar sen så har han fullständigt skitit i mig.. Jag känner mig utbytt, förnedrard och självkänslan är enormt låg... Tusen frågor uppstår och man undrar om fyra och ett halvt år bara kastas bort så där, i en vindpust? Har han ngn annan, ja det har han nog, men varför är han inte ärlig med det i så fall..... Så många hjärnspöken.... Jag har alltid varit rätt strak tjej-känner mig inte sån nu.... Behöver nog faktiskt lite råd hur man tar sig förbi att förhållande och startar ngt nytt?Det låter som en klyscha men för mig är det här helt nytt... Jag är den som lekt med andras känslor, but what do you do at this side of the fence? :( Känner mig övergiven och de senaste dagarna har jag ständigt haft en känsla av att behöva spy utan att kunna göra det, ngn form av panik? Saknar honom så fruktansvärt, står verkligen ut med tanken på att han ligger i ngn annans säng just nu...........