Hur gör man?

Varför vänta med sex med dig (som hon förhoppningsvis ska fortsätta leva med) när hon redan haft samlag med någon annan? Har du frågat henne vad hon har för förklaring på det?

Jadu...
den tanke som först kommer till mig är att jag kan förstå hennes reaktion när du nämner förlovning. Det känns lite som att du skyndar med det pga det andra "problemet". Jag förstår av ditt inlägg att du älskar din tjej och att ni i övrigt har det bra tillsammans - men skulle du, i ärlighetens namn, ha funderat på förlovning/giftermål i det här skedet om det inte var för sexet?

Att hon nu har valt att "hålla på sig", men att hon inte gjort det tidigare tycker inte jag betyder att det har med dig att göra i den bemärkelse att du inte skulle vara bra nog eller så.
Kanske är det till o med så att hon nu ser att det verkligen är dig hon vill vara med och att hon då i det läget vill vänta med sex. Kanske har hon haft dåliga erfarenheter av sex tidigare och känner nu att hon inte vill "förstöra" något mellan er. (nog för att jag isf tycker att hon försöker fly undan ett problem, men det är en annan fråga)

Har ni diskuterat det här? Vad säger hon? Vad är hennes förklaring?

Jag håller med Lucia05. Om hon vill vänta tills hon är gift är det väl okej, men vad är meningen med det om hon inte är oskuld?

Vad meningen med det är kan väl bara hon avgöra. Menar ni att enda "legitima", eller enda skälet med mening är att man är oskuld och vill vänta??
Det kan finas tusen och en anledning till varför hon vill vänta som är fullt "giltiga", eller vad man ska säga.

Det var inte meningen att det skulle låta som att jag inte tycker att det är hennes sak att bestämma. Jag menade naturligtvis att JAG inte förstår meningen med det då. Eftersom hon vill vänta tills hon är gift för att hon är kristen så tänkte jag att det vanliga är att man väntar helt och hållet.

Hur gamla är ni? Tycker det låter lite orättvist av henne, och åtminstone borde hon berätta lite mer för dig varför hon valt som hon gjort.

Jag är 21, hon 25. Orsaken till att hon vill vänta med sex nu är att hon inte var kristen när hon var tillsammans med sitt ex. Jag har fått förklaringen att hon visst är attraherad av mig och att den enda anledningen till att hon vill vänta är av religiösa skäl - å andra sidan upplever jag inte heller att hon verkar ha några större problem med att själv vänta.

Det ska erkännas att jag (förmodligen, i alla fall) inte hade haft några speciella tankar om förlovning etc i det här skedet om vi hade haft sex. Å andra sidan, vad SKA man göra när man i princip grubblat ner sig till depressionens rand i det här? Självklart är inte sex det enda i ett förhållande, det finns så mycket annat som är viktigare. Men när man känner att man aldrig får leva ut sin passion, och att väntan innan man äntligen får göra det kan bli väldigt lång...

Jag tycker att vi har ett mycket bra förhållande i övrigt, vi har likartade intressen etc och trivs helt enkelt jävligt bra i varandras sällskap. Med tanke på det så känner jag mig lite förvirrad när hon tycker att det här med förlovning är att gå för fort fram. Vi kände varandra i över ett år innan vi blev ihop, och sista halvåret har vi dessutom bott tilsammans (vilket fungerat bra).

Känns som om jag inte riktigt vet vad vi väntar på...

Jag förstår hur din flickvän tänker eftersom jag själv är kristen. (Och min pojkvän är det inte.) Däremot förstår jag inte varför förlovning är att gå för fort fram om ni redan bor tillsammans. För mig är det ett lika stort allvar som att ha gift sig. Det är ingen biblisk syn alls att bo tillsammans med någon för att prova om det fungerar innan man gifter sig. Fråga henne hur hon tänker om det här. Ni har ju redan taget ett väldigt stort steg tillsammans.

Att hon inte vill ha sex med dig trots att hon inte är oskuld skall du inte alls ta som att det är dig det är fel på. Särskilt inte eftersom hon inte var kristen när hon var tillsammans med sitt ex. Förstår att det måste vara jobbigt för dig, men tron i ens liv är mycket viktigt. Ni måste lära er att leva med att ni har olika syn på det här och acceptera att ni är olika. Har tyvärr inget bra råd att ge dig hur du skall klara av din längtan... Glöm dock inte att längtan kan vara något positivt också. Det finns ju förhoppningsvis ett sista datum för väntan.

Jag är själv kristen och för mig var det självklart att vänta tills vi gift oss. Att din flickvän inte är oskuld sammanhänger ju med att hon tidigare haft ett annat synsätt och har egentligen inte med hennes nuvarande ståndpunkt att göra. Att hon vill vänta tycker jag definitivt att det är något som du måste respektera och ha förståelse för. Man kan inte gifta sig med någon om man inte fullt ut repekterar den andres religion eller livsåskådning.

Om allt känns bra i förhållandet i övrigt så tycker jag att du bör ta det lugnt och låta ert förhållande mogna i den takt som känns ok för er båda. Det kanske inte dröjer så jättelänge innan ni blir redo för förlovning och giftermål.

Att du själv är oskuld är väl i detta sammanhang bara en fördel. Om du varit van vid ett aktivt sexliv hade säkert väntan känts värre. Och nu får ni ju liksom börja från noll i det avseendet i ert kommande äktenskap och utveckla er samvaro på det sätt som känns rätt för just er. För min egen del tyckte jag också att den biten var viktig, jag ville inte ha någon annan att jämföra med, kanske få fåniga tankar om att någon annan var bättre på det här eller så. Sex är ju en del samlivet för paret, inte någon slags tävlingsidrott. Och att du skulle vara mindre attraktiv - nej vad i all världen då för ?? Du har ju en flickvän som älskar dig, det är väl bevis nog på att du inte är oattraktiv ?

Litegrann känns det här som ett moment 22. Att vi inte har sex har gjort mig väldigt nere bitvis, och det får naturligtvis min flickvän att tveka inför att gå ett steg längre i förhållandet. Det andra dilemmat är att det känns rysligt svårt att ens nämna ordet "sex" utan att det känns som om jag pressar henne - å andra sidan, svårt att INTE berätta om det nu är så att det går och tynger en. En liten paradox där. Och jag vill naturligtvis inte på något vis tjata fram en förlovning, så då håller man det hellre inom sig, vilket naturligtvis får den effekten att man mår dåligt, och så märker hon att jag är nere och... ja, gudars! Det är baske mig inte lätt det här!

Jag kanske ställer alltför stora krav, men det är svårt att känna sig attraktiv när min sambo verkar vilja vänta i evighet med att göra något som känns så viktigt för mig. Det ÄR också svårt att bortse ifrån att hon inte är oskuld, trots att jag känner till omständigheterna runtomkring (att hon inte var kristen då etc). Det är likförbannat en rätt så rejäl knäck för självförtroendet.

Vill för övrigt tacka för alla svar hittils! Känns bra att få ventilera det här... har liksom inga vänner IRL det skulle kännas bra att berätta det här för. :)

Jag tycker du ska be henne bestämmma ett år för bröllopet, och så får du föreslå ett datum när du friar. Det måste ju inte vara nästa år direkt.