Äntligen fredag del 7

Cinderella: berätta!!

Jag är åter i bredbandland om en vecka, men då har ni nog åkt redan. Då ska vi fixa jul o hämta vovve för julhundvaktande innan julafton.

Cindy, vad har hänt?

God jul!

Min blivandes mor har sagt vad hon tycker om bröllopet. Att vi borde vänta några år med att ha det för att vi inte har fast jobb och miljoner i inkomst. Att de känner sig utestängda och tycker det är fel att min mammas jobbarkompis vet mer än dom.

vilket beror på att de aldrig ringer sin son eller bjuder över oss. Har träffat dem 2 gånger det här året. Mamma o jag träffas 1 gång i veckan o pratar i telefon 2 gånger om dan (Jag vet vi är lite speciella ;) )

Vet inte, tycker bara det är så synd att de ska vara som de är.. just ja. tycker inte vi ska ha ett så stort bröllop heller eftersom det inte passar med vår ekonomi. Det hela startade med att mamma ville betala vår middag på restaurang istället för att vi skulle laga all maten själva och nu bad hon oss fråga dem om de ville betala hälften..

Det värsta är att de ger deras dotter ALLTING och deras son INGENTING. Hon får hundar, kläder allt på löpande band.. han har inte ens fått dvd:n han vart lovad på sin födelsedag för fyra år sedan.. nej usch för dem.. hade de inte vart hans föräldrar hade jag gärna sagt några väl valda ord till dem.

Glad fredag på er brudar

Cinderella bra bara ta o häll ut lite galla här hos oss. Det kan kännas bra att få spy ut lite agg mot svårföräldrarna här. Tror nästan vi allihop gör det med jämna mellanrum

Det är alltid lite marigt med olika familjers sätt att hantera saker. Det är jobbigt när man ser att de gör skillnad mellan sina barn t.ex. och att det är ens älskade som mår dåligt av det.

Kramar till dig!

Tack du är för söt du Hilde.. det jag bekymrar mig mest för just nu är att de kommer "sura" igenom bröllopet och på det sättet missa deras äldsta sons bröllop...

En annan sak jag inte förstår med dem, de klagar alltid på honom. De tycker han bortde utbilda sig till något han vill bli. Han jobbar som telefonförsäljare idag och stortrivs.. varför ska han lämna det enbart för o skaffa en massa studieskulder?

Sen tycker de att vi ska "stabilisera" oss mer innan vi gifter oss... vadå, stabilisera? Vi bor tillsammans, flyttar till en tvåa om två månader, förra julafton spenderade vi tillsammans, vi har gemensamm ekonomi, jobbar båda två i veckorna, sitter mest hemma bara han o jag på helgerna, är inte ute o festar som andra i vår ålder. Vad mer kan man göra för o bli "stabil"?!

Jaru cindy, ibland så måste man säga till sin mans föräldrar. Jag har gjort det nån gång, och det kommer att bli igen. De är fullständigt från vettet och jag har LÄRT min man vad som är naturligt i ett sånt förhållande.
Det är naturligt att hälsa på åtminstone nån gång per vecka om man bor 100 meter bort från sina barnbarn. Men det tycker tydligen inte svåris, utan VI ska gå dit. (Med våra 10 kg packning och två småbarn. Till deras konstant tomma hus - de är ALDRIG hemma)
Blev visst lite galla där...

Ska berätta senaste: "varför hade vi inte lussat? Det brukar vi ju göra. Jag väntade mig ett besök"
Alla två gångerna - första för att alla fick besök och andra för att jag blev nertvingad till idioten. (gör jag fö ALDRIG om)
P sa att jag var sjuk och inte orkade. (Tja, hälften rätt, jag orkade verkligen INTE anstränga mig mera... )

En annan favorit:
"Grattis farmor. Vi väntar barn"
"Jaha. Grattis då."

Min mamma började gråta - DEN reaktionen ville jag ha liksom...

Jaha. Gallan bara flödar. Nån vinst i att spara å sälja på butelj...?

Då skulle jag bli RIK på nåt besök bara!

Det blir liksom aldrig tillräckligt för vissa. Man får bara göra som gäss och min man: skaka av sig. Man kan bara ändra på sig själv, aldrig på nån annan.

En sak till cindy: Tänk på att du genom att gifta dig med deras son får dem att bli äldre. Aldrig kul

GOD JUL ANNE!!! *kraaaaaam*

Glömde det. Men det gör inget - ett steg närmare 1400 till...

Ta du och kör ditt eget race. Svårisar kan man nog tyvärr inte lära speciellt mycket... tror de anpassar sig och eventuellt rättar in sig i ledet så småningom när de fullt ut insett att barnen är vuxna och inte bryr sig om deras synpunkter längre.... det stadiet kan ta lååång tid för svårisar Min mamma ( också en svårmor) har nog ganska nyligen insett att jag bestämmer livsval helt själv.

Det ligger nog tyvärr lite i det att de inte är gifta o jag tror nog att det innest inne ligger lite avundsjuka hos hans mor.. de har levt som sambos i en tjugo-trettio år.. men han har aldrig velat gofta sig, ens förlova sig..

Hans mor har jag inte ett yns över för.. första gången jag var där på middag sa hon rakt ut att jag var djurmisshandlare eftersom jag hade mina katter inomhus..
hon kläcker ALLTID ur sig något..

mammacatta, känner igen mig så väl..

de enda gångerna de faktiskt ringer är när de vill ha barnvakt till hans lillebror. De brukar ringa på fredagskvällen och vilja om lördagen eller till och med på lördagen någon timma innan. Som om vi inte har något liv, eller kanske vill städa.. säger vi nej blir de sura o säger men han vill ju så gärna träffa sin storebror.. *suckar*

*hehe*
Låter lite som min svåger - "pamperd" som har är av svåris:
(kl 20 på lördag kväll) Jo, hrm, kan du skjutsa in mig till stan? Jag hinner inte annars.
Han har alltså vetat om att han måste vara inne där en viss tid i tre-fyra veckor eller så...