Det är slut...har aldrig känt mig så ledsen
Så tog det slut ändå... Vet inte om några har läst mina inlägg för ett tag sedan men min pojkvän och jag har haft det upp och ner ett bra tag nu. Han har känt mer och mer att han kanske inte vill stadga sig och att han vill bo själv men samtidigt så älskar han mig och jag honom och därför har vi försökt på nytt ett antal gånger.
Ingen av oss har bott själva innan vi flyttade ihop, bara i studentlägenhet som man delade med någon annan så vi kanske har missat det steget. Jag vet att vi behöver vara ifrån varandra och känna efter men jag har så svårt att fatta att han inte är min pojkvän längre. Bara tanken på att se honom med en annan tjej gör att det skär som knivar i bröstet.
Han har sagt att han inte är sugen på att dejta någon annan och det är inte jag heller. Han är mer sugen på att bara känna att han kan göra vad han vill. Vi har sagt att vad som än händer så kommer vi alltid att vara vänner. Jag vill ju och hoppas att vi kommer vara mer än vänner någon gång i framtiden.
Vi har varit tillsammans i 2 1/2 år och ingen av oss har någonsin haft ett så långt förhållande. Han har aldrig tyckt om en tjej så mycket som han tycker om mig och tvärtom. Vi älskar varandra fortfarande och kramas och även pussas. Just nu bor vi ju fortfarande ihop också för det tar ju tid att ordna allt när man ska flytta isär.
Idag var jag tvungen att sjukanmäla mig för jag mådde så dåligt och gick här hemma och tänkte en massa. Jag har alltid trott att han är "the one" och hopppas just nu att vi inser efter ett tag när vi fått distans att vi vill vara med varandra.
Trots det tyckte båda att det kändes som en lättnad att göra slut nu för förhållandet har känts irriterat och spänt emellanåt. Ibland har det känts toppen också!
Jag känner mig så nere och kan inte sluta gråta och saknar honom redan fastän vi fortfarande bor ihop. Det är så svårt att veta vad som kommer hända i framtiden. Jag önskar jag visste lite bara...