Hur blir man omtyckt?

Jag har försökt att lära känna människor via nätet också, men förutom min sambo så har det inte blivit något. Man mailar eller messar ett tag och sedan försvinner folk. Eller också så föreslår jag en träff IRL och då finns inte tid etc
Jag är ganska blyg och inte gåpåig alls, men jag tänker ofta på att jag aldrig varit med om att någon visat intresse för att få kontakt med mig - det är alltid jag som får ta första steget som aldrig leder till något mer.
Jag är en sån där Tupperware:are... Det duger att bjuda med mig när någon ska ha folk till ett homeparty, men aldrig annars.

Jag har försökt på både fl och aff, men eftersom mina barn är halvstora så har alla redan sina kompisar... Föräldrar till äldre barn har nog inte samma behov av nya vänner som gravida och bebisföräldrar.

JAS, precis där ligger problemet för mig! Alla påstår att man träffar folk på barnens dagis, lekplatser, ÖF, jobbet osv men jag gör aldrig det.
Jag bjuder gärna på mig själv, men får aldrig nåt tillbaka.

SYL, jag har bjudit hem men ingen vill/har tid osv Inte ens min sambos vänner vill ha mig med eller bjuder med mig!

Jo, det håller jag med om. Det är bara tråkigt att man inte räknas. Det känns som om jag försökt allt och försökt väldigt länge. På nätet, fjäskat med sambons vänner, varit trevlig och initiativrik på jobbet, bjudit in grannar, pratat allmänt med folk i alla möjliga sammanhang och ingen har visat intresse tillbaka - det är aldrig någon som tar konatkt emd mig helt appropå. Tycker att man hör andra berätta om nya bekanta i deras liv.

Om jag hade någon att ta med så skulle jag det, men det är ju just det som är problemet - att jag inte har det.

Jag bor på västkusten.

Jag tror att jag har varit tydlig, har t ex talat om att jag är ny i sta'n och inte känner några.

Jag har nog inte tänkt så långt..I och med att jag står på noll och inte har någon kompis eller bekant som jag kan hitta på saker med eller bara ringa så känns det inte som man kan vara kräsen. Jag skulle nog bara vilja ha någon att träffa så man inte bara var fastlimmad hemma, så det inte bara var min sambo som fick ta allt prat som jag måste ha ur mig... Jag är ganska bra på att ta mig hemifrån, men jag gör ju allt ensam t ex promenerar, tränar, shoppar. Min sambo sa häromdagen att han skulle vilja att jag bjöd hem någon, men han insåg ganska snart det orimliga i den tanken.