S/M

PS. Jag går även i terapi för att reda ut mitt.

Tack för fint svar.

Problemet är att jag redan gått i rätt omfattande terapi för att få bukt med att hålla mig över ytan över huve taget. Jag mår mycket bättre i dag men sex är komplicerat och det var sånt vi inte gick in på i terapin. Jag är ju utskriven från den enheten jag gick i då och jag vet att jag inte kan få mer hjälp.

Om jag går till vårdcentralen kommer de skicka en remiss dit och jag får avslag - jag har redan frågat. Så jag måste söka privat och det kostar mer än vad vi har råd med.

Vi har pratat om de här sakerna och jag litar väl kanske på att han inte saknar nåt men jag tycker ändå det är skrämmande att han gillar (gillade) såna här grejer. För mig är det våld. Vem är han om han tänder på våld? Eller vill ge våld?

Jag vet att folk som sysslar med s/m och annat inte kallar det våld men det är ju det det är! Oavsett om det är frivilligt eller inte. Man smiskar, nyper, piskar, daskar och så vidare för att känna smärta. Vad har smärta med sex att göra? Jag förstår inte och kommer aldrig förstå.

För vissa är smärta en form av njutning, helt enkelt.

Men du Valli, hur kan du veta om du gillar det eller ej om du vägrar testa? Ni behöver ju inte gå lös med piskor och handbojor på första försöket, man kan ju "mjukstarta" med naglar och is, t.ex. Och det är inte samma sak som misshandel, försök inte ens ställa det på samma nivå.

Jag bad er respekter att jag inte vill höra kommentarer som att jag borde testa. Tack!

Jag blev t ex slagen i rumpan av en kille när han tog mig bakifrån och jag blev helt knäckt! Så gör man fan inte utan att prata om det först.

Jag blev t ex slagen i rumpan av en kille när han tog mig bakifrån och jag blev helt knäckt! Så gör man fan inte utan att prata om det först.

Smärta gör ju ont. Hur kan det va njutning? Smärta = ont, aj aj, lidande.

Håller med dig. Förstår inte heller vad smärta har med sex att göra.
Jag kopplar ihop sex med kärlek. Att visa kärlek för sin partner, att mysa och gosa och ha det trevligt ihop. Där ingår inte våld och sådana grejer.
Men jag förstår att andra kanske har en annan bild av det hela. Alltså jag menar..de kanske även kopplar ihop sex med sådana här grejer som smisk osv. Vi är ju olika, så också vårt sexliv.

Jag har inte heller testat dessa sakerna så jag kan veta exakt hur det är. (förrutom någon liten dask för skoj skull, för å busa lite)
Men själv känner jag att jag inte vill blanda in sådant i vårt sexliv.

Nu till ditt problem.
Tänk såhär. Din pojkvän säger att det är ok därför att han menar det! Jag, och säkert många tjejer speciellt, brukar tro att min älskling säger en sak för att vara snäll men innest inne menar något annat. Men efter att min pojkvän åtskilliga gånger sagt att "Jag skulle inte sagt att det var ok om det inte var det" så försöker jag att inte längre bli osäker över sådant. Hjälper det ändå inte försöker jag tänka: "Det är ju faktiskt hans eget fel om han skulle säga en sak men menar en annan".

Hoppas det hjälper! Tror du har en underbar pojkvän! Han verkar fin när du berättar. Och jag tror faktiskt inte att han saknar det alls numera. Kan tänka mig att det kanske varit spännande att testa någon gång i hans ungdom, men att han vuxit ifrån det nu. Lycka till!!!

Tack för svar.

Hm, ja, det är svårt som fan det här. Jag har alltid varit en nitisk motståndare till allt som här och så träffar jag värsta superkillen som är underbar i alla vrår och hörn - utom just denna lilla detalj.

Man får acceptera och gå vidare, antar jag. Man kan ju inte få en man stöpt i en drömform.

Valli - Du missade min fråga: "hur kan du veta om du gillar det eller ej om du vägrar testa?". Det är precis som att säga "jag hatar choklad för att när jag var liten fick jag bara äta äcklig choklad", när det finns massor av olika sorters choklad.

Och nej, jag menar inte att du måste testa, men jag vill bara veta hur du kan vara så tvärsäker på att du absolut inte gillar det när du vägrar att ens prova lite?

Att killen slog dig i rumpan utan att kolla med dig först var dumt gjort, ja.

Ang smärta och njutning; det är en hårfin gräns och har man inte varit i närheten av den gränsen förstår jag att man känner som du/ni. När ni känner smärta tänker ni förmodligen just "ont, aj aj, lidande" utan att tänka er för, och känna efter. Visst, att lägga en hand på en varm platta är ingen njutning, men att kanske få stearin droppat på huden är en annan sak, i mindre mängd. För att öht kunna associera smärta med njutning så måste man koncentrera sig på känslan som smärtan ger och blåsa bort alla vanföreställningar man har, och instinkten att säga "ont, aj aj, lidande" så fort man ens tänker på nåt som gör ont. Men som sagt; all smärta kan ju givetvis inte omvandlas till njutning. Och jag menar inte att ni ska försöka testa detta om ni inte vill, jag vill bara upplysa lite och förklara hur jag ser på saken.

Suck, jag försöker igen. Man får visst inte skriva nånting i det forumet som har med sn*skiga ord att göra.

Du ger dig visst inte. Jag ogillar även str*ppklubbar, b*jssex och gr*ppsex utan att jag testat. Måste man testa för att kunna säga att man ogillar en sak?

Snälla, sluta tjata om att jag inte testat. Det gör mig bara ledsen och får mig att kännas som att det är mig det är fel på.

Tråden handlar om att jag tycker det är jobbigt att min kille sysslat med sånt.

Jag vill bara skriva att S/M inte alls behöver handla om fysiskt "våld"/smärta.

Jag träffade tidigare en kille som gillade att bli dominerad. Han ogillade dock smärta mot huden. Han ville bara bli dominerad så att säga, att tjejen skulle bete sig dominant utan att på något sätt piska/smiska eller åsamka någon smärta.

På det sättet kan man ju leka och hålla på med S/M på låg nivå liksom, utan "våldet"...

Ville bara påpeka att det inte alls behöver handla om smärta eller våld utan mera dmoinans/undergivelselekar.

Säger inte att du ska prova om du inte vill, absolut inte.

Själv skulle jag gärna ha gett denna kille vad han ville men jag klarade helt enkelt inte av att vara dominant, kändes bara fånigt och onaturligt. Jag mådde oxå väldigt dåligt över att jag inte kunde ge honom det han ville. Kändes som att jag inte tillfredsställde honom. Han försäkrade mig om att jag gjorde det men det lugnade bara tankarna korta stunder..

Tror det handlar mycket om att man måste försöka stärka sig själv, ha mera självförtroende för att kunna lita på vad han säger, lita på att man är bra som man är.

Osäkerheten förstör ju bara relationen. Är du osäker och mår dåligt över detta så är risken ännu större att han tröttnar på relationen. Så var glad och nöjd och lita på att han är lycklig. När man väntar sig katastrof så beter man sig därefter och skapar katastrofen själv.

"Osäkerheten förstör ju bara relationen. Är du osäker och mår dåligt över detta så är risken ännu större att han tröttnar på relationen. Så var glad och nöjd och lita på att han är lycklig. När man väntar sig katastrof så beter man sig därefter och skapar katastrofen själv."

Håller med i varenda ord. :)

Valli,
får jag fråga var du bor? Om du finns i närheten av Stockholm kan jag rekomendera en kvinnoklinik som är helt fantastisk när det gäller kvinnor/tjejer med sexuell problematik.

Jag måste iväg nu, men om du vill kan du maila mig. (kookien@gmail.com)

Bor på Västkusten. Tack för tipset, though.

När jag pratat med killen om saken och om hur han kan gilla "våld" så har han inte sagt nåt om att det inte är smärta han gillar att ge eller få.

Jaja. Jag ska försöka lämna detta om det går. I alla fall i den här tråden. Finns ju så mycket annat att glädjas över på den här sidan!

Love.

Hej,

Jag vill bara säga att jag känner igen mig i ditt problem.

Jag har inte exakt samma bekymmer som du men väl ett "tänk-om-grubbel" ang. min pojkvän, som jag inte riktigt kan släppa.

Precis som du går jag och känner att, som du själv skrev om din pojkvän, min sambo är så "underbar i alla vrår och hörn - utom just denna lilla detalj." Och att allt vore så härligt och bra om jag bara slapp detta grubbel.

Mitt problem är dock även så att jag inte vet om denna "lilla detalj" är sann eller om det bara är min fasansfulla fantasi.

OM det jag grubblar på vore sant skulle jag utan tvekan göra slut, men jag VET INTE om det är det så därför är jag kvar och försöker vara lycklig och famlar i ovisshet. Och det är ovissheten som tär på mig.(Det är jag som skrivit inlägget; Tillit i Ovisshet).

Jaja, ska inte börja härva om mitt problem nu... :) ville bara säga, att jag tror att jag förstår hur du känner det.

Och jag hoppas att du kan ta detta jag nu ska skriva, på rätt sätt (det är menat att vara uppmuntrande): Om jag hade fått välja mellan ditt och mitt problem, hade jag valt ditt. Det kanske kan hjälpa dig lite att veta det... :)? Och då menar jag INTE att föringa ditt problem! Bara få dig att känna att det kanske inte är så supersvårt att jobba dig fri ifrån det om du försöker.

Kramar!

Hej Valli,
jag tycker du ska tänka så här:
Han har valt att dela sitt liv med Dig. Om detta hade varit en så stor grej för honom, hade han nog valt att lämna dig för länge sen.. eller hur?
Jag har en väninna som ägnade sig åt lite speciella grejer och även trekanter. Men nu har hon en ny kille och han är inte intresserad av detta. För henne är det inte längre intressant att göra dessa saker eftersom on älskar sin pojkvän så mycket att han är viktigare för henne.
Hoppas detta hjälper dig i dina funderingar.
Kram Mimsis