Vanligt med 2 års kris?

Jag tror inte att det handlar om 1 år, 2 år 7 år.....
Jag tror att ni har kommit in i en slags vardag där ni tar varandra för givna. Försök hitta på nya saker, gå ut på romantisk middag, överaska varandra, köp sexiga underkläder.... och prata om ert förhållande, är det något som saknas? Vad kan ni göra för att hitta tillbaka till spänningen och förälskelsen?
Pirret är väl något som kommer och går, men jag tycker att man kan hitta tillbaka till det genom spontanitet och lyhördhet.

Håller med Sanasol litegrann, man får ju se om förhållandet är värt att bygga vidare på, men det verkar det ju vara. Då får man försöka hitta tillbaka till varandra. Man kan aldrig ha ett förhållande där man är jättekär VARJE dag, men förhoppningsvis kan man ändå förstå varför man är tillsammans även när man inte är jättekär.

Jag tror att han måste förstå att det inte kan pirra hela tiden. Fråga varför han tycker att det är så viktigt. Är det för att han är osäker på något sätt? Vill han känna varje sekund att du älskar honom? Är han rädd att kärleken ska ta slut?
Jag tycker att ni ska prata om hur förhållandet ska gå vidare, det verkar ju lite som att han vill stanna i förälskelse-stadiet för alltid. Vart är ni på väg? Bröllop? Hus? Familj? Hur ser han på tidsplanen? Vill han ha barn om 2 år, 5 år 10 år, aldrig? Hur ser han (och du naturligtvis) på er framtid? Jag tror att ni behöver komma fram till vart föhållandet är på väg, för att både du och han ska få någon slags trygghet.

Visst ska man inte acceptera att bli dumpad gång efter gång. Något måste ju förädras i förhållandet så att båda kan lita på att det kommer att hålla.
Mina två tips är:
1: Hitta på romantiska saker för att öka "pirret"
2: prata och berätta hur du känner. Fråga VARFÖR han måste ha pirr hela tiden. + allt jag skrivit i tidigare inläggt.

Jag tror verkligen inte att hoppet är ute för er, men båda måste vilja jobba på en relation för att den ska funka.

Jag och min sambo är väldigt romantiska, men känslorna går upp och ner. När vi känner att vi är lite mindre kära, så brukar vi prata om det, och komma fram till om det finns något problem, hur man i så fall löser det etc. Sen brukar spontaniteten komma tillbaka. Ofta märker ju båda att det inte är så bra som det brukar i förhållandet.

ica i rutan: Håller med om att man kan ha "jag älskar dig-känslor" i stället för "kär"-känslor, och det kan vara minst lika bra.
Men visst är det underbart när man känner "pirret"...

Pirret kan försvinna, eller minska, men man kan älska varandra otroligt mycket ändå. När jag ser min sambo tänker jag "Wow vad snygg han är", "Det där är MIN karl" eller "Åh vad jag älskar honom". Ibland tänker jag "Jasså, är du hemma redan" men det är inte lika ofta.
Däremot är det sällan jag känner det där nykära pirret.
Det kan skrämma mig ibland att aldrig få vara nykär igen, hitta någon ny, känna spänningen... men då tänker jag på allt annat jag får. Jag får leva resten av mitt liv med den underbaraste människan i världen!
Om jag vill ha lite pirr så kan jag gå ut och ta en drink med en tjejkompis, och spana lite på killar (eller tjejer) och sen kan jag gå hem till mitt underbara, stabila förhållande igen.