Kommer längtan efter barn när man träffar "den rätte"?

Uhhh... snälla lämna moralkakorna hemma. Att skaffa barn när man har ordnat ekonomi och annat (som anjisen skriver) tycker jag är ansvarsfullt. Vad spelar det för roll om man är över 30? Det är bra mycket bättre för barn med föräldrar som har en ordnad tillvaro än de som stressat och skaffat "innan de fyllt 30". Varför skulle det vara dåligt att ha en förälder som är 45 när man är 15? Det finns mängder med äldre föräldrar som är minst lika "pigga och krya" som yngre men som dessutom har extra livserfarenhet. Att komma här och klanka ner på andra och kalla dem själviska när de vill ordna det bra för sina kommande barn det är ju stor tummer ner det.

Tack till er alla för att ni delar med er av era funderingar. :)

Miisen; Jag tyckte nog så förut också; att man ska ha barn när man är ung men ju äldre jag blir destom mer känner jag att jag får bättre och bättre förutsättningar att vara en bra mamma. Är det inte mer egoistiskt att skaffa barn innan man har allt ordnat runt omkring med arbete, ekonomi och framförallt; ha hunnit hittat sig själv och ha blivit en trygg person?

Jag lovar er, jag ska definitivt inte ta någon bara för att inte vara ensam ;)
Jag har ett fantastiskt liv idag och det ska kraväs något riktigt fantastiskt i man-väg för att släppa det ;)

Jag tror absolut inte att barnlängtan behöver komma automatiskt efter att man har träffat "den rätte". Jag träffade min blivande när jag var 17 år och vi kände lyckligtvis ingen barnlängtan då . Jag tror snarare att det har med mognad och livssituation att göra huruvida man längtar efter barn eller ej.
Men självklart så tror jag att det spelar in huruvida man älskar sin partner eller ej. Jag har med åren blivit mer och mer välvilligt inställd till att skaffa barn, och det beror nog främst på att jag älskar min sambo och känner mig oerhört trygg med honom. Jag skulle helt enkelt vilja se honom som pappa till mina/våra blivande barn .

Sedan finns det ju faktiskt personer som inte vill ha barn öht trots att de älskar varandra djupt.

Angående det här med åldern för att skaffa barn så tycker jag inte att det är särskilt egoistiskt att skaffa barn när man är över 30. Hellre en trygg och mogen förälder som VILL ha barn, än en ung och vilsen förälder som egentligen inte var mogen för uppgiften! De första levnadsåren är ju ändå väldigt avgörande för barnets utveckling.
Den enda nackdelen (som jag kan se) är att en äldre förälder får kortare tid tillsammans med sitt/sina barn - men samtidigt är det ju viktigare att tiden är kvalitativ än kvantitativ .

Tant Pernillas resonemang och råd är kloka som vanligt!

Tack anne på grönkulla!

Det där med att skaffa barn tidigt bara för att man ska få längre tid med dem är ju en vacker tanke, men så enkel är ju inte verkligheten. Man kan ju tyvärr förlora en ung förälder och man kan få glädjen att ha en äldre förälder med väldigt länge i livet.

Det finns inga garantier alls...tyvärr.

Nu vaknade min underbara bäbis, så nu ska jag trösta honom.

Nu är jag ju "bara" 22 än så länge, så jag tycker att jag ändå har lite marginal Hinner ändå skaffa innan trettio...om det nu är det som är det viktiga.

Hej!

Jag har känt en längtan efter barn i redan flera år men det är först NU när jag väl har träffat min prins som jag känner att jag skulle kunna fullfölja min längtan. Förr har jag tänkt att om man av "misstag" skulle bli gravid så är väl abort det enda möjliga slutet men nu känner jag att det är nog den absolut sista utvägen... Jag anser att det är viktigt att man särskiljer längtan och "praktisk fullföljelse"...

Jag tror att det är omöjligt att generalisera gällande detta... som alltid i livet handlar det mesta om situation och person dvs vem kan egentligen säga nära JAG eller du är mogen för att skaffa barn? Blir man nånsin det? Jag ser det mer som en roll som man växer sig in i...

Ha de gott!

Jag har nog "alltid" längtat efter barn, detta betyder dock inte att jag vill skaffa barn nu. Känner mig inte mogen ännu, dessutom skulle jag gärna vara gift då. (Är 23.)

Jag är dock personligen av åsikten att vi idag väntar alldeles för länge. Det ställs för mycket krav på att man ska vara färdig med utbildningen (vilket tar (alltför) länge för en del), man ska ha stadigt jobb, helst nästan äga en bostad. Folk har ju förr lyckats skaffa barn utan allt detta. Dessutom är det inte så "bara" att vänta med barn tills man är 30+. Chanserna att bli gravid minskar med åldern och riskerna ökar. Biologiskt är det bättre att inte vänta så länge. Kärleken till barnet och ansvaret om det är det viktigaste.

(Mina åsikter kan ha mycket att göra med att jag är intresserad av barnlöshet, alltså som ämne, intresserad av gynekologi. Just nu har jag som avsikt att bli gynekolog, men det kan hända att jag lämnar sittande på ngn vårdcentral med allmänmottagning också. Får se.)

Jocelyn med flera-
Jag tycker visst att man är rätt ung vid trettio, men om man vill ha flera barn? Jag menar absolut inte att man ska skaffa barn vid 17, men 25 kanske? Personligen tror jag aldrig att man är mogen för att skaffa barn innan man får dem. föresten tror jag att man kan vara lika säker i sig själv när man är 20 som 30, det är olika från person till person. Och så vill jag bara tillägga att om man skaffar barn lite tidigare är risken för att barnet ska få några bestående skador och sjukdomar betydligt mindre.

Tänker inte diskutera detta.