Är det någon som är som jag?(långt)

Mikran:
En till lipsill här .

Jag ser det inte som en svaghet - utan tvärtom som att jag har kontakt med mina känslor och inte är rädd för att utagera dem.
Men självklart kan det ibland vara jobbigt, så jag förstår hur du menar!
Men jag brukar trösta mig med att det åminstone är bättre att känna starkt än att inte känna alls .

Jag forstar att du ar ledsen TS men forsok att satta dig in i din sambos situation ocksa. For manga ar det kanske valdigt svart att forsta VARFOR ett avsked skulle bli SA JOBBIGT sa att man ej vill traffa den som ska aka ivag (uppenbarligen for att aven om de flesta blir ledsna sa har de inte den har fobin som du har. Sa det kan bli svarare att forsta helt enkelt. SPeciellt som ni hade BESTAMT att ha den har avskedsmiddagen, han sag sakert fram emot det och handlade osv och planerade, sen drar du dig ur bara timmarna innan! For nagon som inte ar otroligt forstaende sa tror jag att manga faktiskt blir lite irriterande, eftersom alla ju bl ir ledsna under ett avsked och det ar normalt. Han forstod val inte sjalva fobin som sagt. Han kanske tyckte du var lite 'fjompig'? det ar ju inte ratt men det ar sa jag tror det ar. Var inte sa hard mot honom, han har gjort fel - han borde vara med stottande, men forsok att satta dig in i hans situation ocksa. For honom verkar det nog mer som att du 'forstort' en event som han sag fram emot med i hans ogon 'en skitsak'....

Nu går han och surar och säger inte ett ord till mig. Inte att han vill reda ut det eller så. Nej bara blänger på mig och tiger. Jag vet inte vad han vill att jag ska känna. Vad hade ni känt om ni råkade ut för detta? Man har ju en känsla inom sig som jag skrev tidigare, att man skäms lite för att man är så blödig.Men att tiga och bara gå ut och ignorera en är väl inte heller snällt. Man känner sig ännu mer eländig. Känslan är nära på att man känner sig övergiven på något vis.Jag hörde en gång att: om en man vill visa att han bryr sig om sin partner så ser han personen i henne och lyssnar på henne. Min partner verkar inte vilja se eller höra på mig. Usch vilken deppdag det var idag. Jag hoppas att det är bättre imorgon.

*Trostkram*, det blir sakert battre, jag forstar som sagt honom pa ett satt men inte pa ett annat. Ok att han reagerade sa forst, men nu borde han val ta sig i kragen och lyssna pa dig?!

Frances:
Vi pratade och jag förklarade för honom mitt sätt som jag hade. Men han liksom hakar upp sig på att jag skulle väl säga något innan, men innan jag visste hur det kändes kan jag väl inte veta det, heller. Han är så irriterande för han avbryter och pratar när jag pratar så det är så svårt att förklara för honom. Och när han inte kan få mig till att hålla med honom då försöker han med allt "gammalt groll" istället. Så man kommer så långt från ämnet hela tiden. Han måste få mig att tycka att han hade det besvärligast av oss två. Vi har mycket svårt att prata med varandra, tycker jag.Usch man blir ännu mer deppig av det här.

Ursäkta, men vafan är det för "karl" du har som inte stöttar dig...man gråter väl inte för att något är roligt heller !?

Jag gråter också för precis allt...fattar inte hur jag ska klara av mitt bröllop på lördag, men jag ser det som en STYRKA att våga gråta inför andra, inte en svaghet !
Om någon skulle gråta för min skull, tex om jag skulle resa bort så skulle jag se det som ett gott tecken..att den personen kommer att sakna mig...

Jag blir irriterad när jag läser om din karl som blir sur iställt för att krama om & säga typ att "vi fixar dethär tillsammans & blir det jobbigt så finns jag där" !

Stå på dig & gråt ut ordentligt 1
Förlåt om jag låter hård...

Kram
Sarge

Jag tänker som du Sarge. Det har nog alltid känts mer eller mindre som om han har tänkt på SITT väl och ve. Och när han känt sig eländig DÅ skulle jag finnas till för att lyssna trösta och kunna någon råd. Å min sida har jag fått bita ihop och klarat av det själv. Ja jag vet inte vad jag ska tro, egentiligen. Men jag hade önskat att det var så att jag kände att han stöttade mig. Men jag tycks ha fått tag på fel sorts karl.Jag hoppas att ditt bröllopp blir bra. Jag sänder mina lyckönskningar till dig och din blivande, Sarge.Lycka till!!!!

Tack Mikran !

Igår ville jag prata igen. Men det var inte någon bra idé, han drog ner mungiporna. Och då tänkte jag att "nu får det vara nog med daltande". Jag sa till honom att eftersom han verkade ogillande så bryr jag mig inte heller om att anstränga mig. Och det kändes faktiskt skönt att säga det. Jag har annars funderat och varit angelägen att vilja klara upp saker och ting. Men nu ger jag tusan i det!

Starkt jobbat...fortsätt på den linjen !
Jag tror inte att någon av Er mår bra av att ha detsåhär...!!

Tack Sarge Det känns bra idag också att jag sa som jag gjorde igår. Det är ju sant att ingen mår bra av det. Men jag tycker att det skulle vara skönt för själen i alla fall att ta tag i det. Att prata är ju inte farligt. Men som sagt jag gör inget för att det ska bli något annorlunda. Har sett så mycket hos honom som jag egentligen inte tycker om. Men jag känner att det känns som om det inte spelar någon roll just nu. Jag har sträckt ut min hand..... Tack för att du sporrat mig Sarge.

Anytime, Mikran !