Vad göra??
Det är så att för 5 månader tog det slut med min pojkvän. Vi hade varit tillsammans i 5 år, sen jag var 19 och han 18, och var förlovade i 3,5. Uppbrotte tog mig väldigt hårt, i början. Ganska snart insåg jag dock att jag hållit fast vid någon gammal dröm och att jag egentligen inte var kär i honom längre..
För 3 månader sen träffade jag en ny kille genom en gemensam vän. Vi började dejta och kom från liknande bakgrunder, han hade också lämnat ett långt förhållande nyligen o.s.v.
Eftersom vi båda kom från så utarmade förhållanden så trivdes vi väldigt bra ihop, både fysiskt och psykiskt, om man nu kan säga så. Men vi är fruktansvärt attraherade av varandra och har så himla skoj ihop alltid. Trivs verkligen med varandra.
Vi kanske började i fel ända, eftersom vi hade sex efter bara någon vecka, men det kändes rätt då och gör det idag också..
Så småningom har allt det här "nya" börjat sjunka. Jag har väl insett att jag troligen är kär i honom, han vet inte vad han vill, men verkar vara lite mer tveksam nu än tidigare.
Vi har därför bestämt nu att vi bara ska vara vänner, träffas som vänner, utan några krav utan börja om lite grann från grunden igen.. Kruxet är att jag inte vet om jag fixar det nu, samtidigt vill jag inte bryta helt heller och han vill också gärna vara vän. Han har sagt att han kommer lägga skulden på sig själv om vi inte kommer kunna vara vänner p.g.a. det här.
Nu när allt börja sjunka in så känner jag att tänk om jag inte är kär. Jag är attraherad, men kär? Tänk om jag bara fastnade för honom för att han är så olik mitt ex och för att han lockat fram sidor hos mig som jag inte trodde fanns? Jag trodde jag var kär i mitt ex också men det var jag inte..
Någon som har tips eller råd?? Kanske någon som varit i liknande situation?
Kan väl säga att vad som än händer så kommer han ha en stor plats i mitt hjärta. När vi träffades var vi nervvrak och han hjälpte mig och jag hjälpte honom att ta sig upp ur detta och komma över våra ex.. Kanske är det så att det var bara det vi behövde och nu finns det inget mellan oss, men det finns ju något det är vi överens om..
Oj, kanske ett virrigt inlägg men så är mina tankar just nu!
