Inlägg från: Forsfors |Visa alla inlägg
  • Forsfors

    Finaste kärleksdikten?

    Morgon av Karin Boye
    När morgonens sol genom rutan smyger,
    glad och försiktig,
    lik ett barn, som vill överraska
    tidigt, tidigt en festlig dag --
    då sträcker jag full av växlande jubel
    öppna famnen mot stundande dag --
    ty dagen är du,
    och ljuset är du,
    solen är du,
    och våren är du,
    och hela det vackra, vackra,
    väntande livet är du!

  • Forsfors

    annars kan jag rekomendera att ni kollar in höga visan i bibeln, den är vacker

  • Forsfors

    I folkviseton

    Kärleken kommer och kärleken går,
    ingen kan tyda dess lagar.
    Men dej vill jag följa i vinter och vår
    och alla min levnads dagar.

    Mitt hjärta är ditt,
    ditt hjärta är mitt
    och aldrig jag lämnar det åter.
    Min lycka är din,
    din lycka är min
    och gråten är min när du gråter.

    Kärleken är så förunderligt stark,
    kuvas av intet i världen.
    rosor slår ut ur den hårdaste mark
    som sol över mörka gärden.

    Mitt hjärta är ditt,
    ditt hjärta är mitt
    och aldrig jag lämnar det åter.
    Min lycka är din,
    din lycka är min
    och gråten är min när du gråter.

    Nils Ferlin

Svar på tråden Finaste kärleksdikten?