När man gifter sig är det vanligt att en av parterna tar den andres namn. Man kan även byta till ett dubbelt efternamn, det vill säga att du kan behålla ditt egna och lägga till din partners namn.
Det spelar ingen roll om den du är gift med har fått sitt efternamn genom ett tidigare äktenskap. Det finns inte heller några hinder mot upprepade byten under äktenskapet, skriver Skatteverket.
Kan man hitta på ett eget efternamn?
Om man inte vill ha något av namnen kan man även hitta på ett eget efternamn, något som blivit allt vanligare under de senaste åren. Enligt Sveriges Radio har antalet ansökningar om nya efternamn ökat markant de senaste åren.
– Vi märker att man är väldigt benägen att ha ett unikt efternamn, som särskiljer en från mängden. Man vill stärka sin identitet, har Stina Lilja, pressansvarig på Patent- och registreringsverket (PRV), sagt i en intervju med Ekot 2017.
Många väljer att skapa ett nytt namn genom att kombinera delar av sina föräldrars efternamn. Till exempel kan "Larsson" och "Dahl" bli "Larsdahl".
Det nya namnet måste dock uppfylla vissa krav, som att det inte är ett förnamn eller väcker anstöt.
.jpg)
Kan man byta till sin mormors flicknamn?
I Bröllopstorgets forum är det en person och hennes blivande make, som vill byta till sin mormors flicknamn efter de gift sig och undrar hur man ska gå till väga.
"Vi har bestämt oss för att ta min mormors flicknamn. Hur har ni som gjort något liknande gått till väga?! Har läst på patentverkets hemsida men är lite osäker på hur man skaffar utdrag ur kyrkoböckerna?!", skriver personen i forumet.
Det är en person som svarar på inlägget, som faktiskt också tänkt göra samma sak. Och berättar hur man kan gå tillväga:
"Jag ska också ta min mormors flicknamn. Man behöver ju mycket riktigt visa att man är sin mammas dotter (som är SIN mammas dotter) vilket görs genom utdrag ur kyrkoböckerna. Dessa finns på landsarkiv (vilket landsarkiv beror på var du bor). Jag kontaktade skatteverket som kunde tala om för mig hur jag skulle göra och var jag kunde hitta det jag behöver."
En annan person tipsar om vart man kan hitta kyrkböckerna:
"Kyrkböckerna finns absolut på internet. Man får tillgång till dem antingen gratis genom Riksarkivet eller genom betaltjänsten Arkiv Digital. Så man måste inte vända sig till landsarkiv osv. Utan det är fullt möjligt att själv få fram uppgifter som behövs (utan att betala för det) under förutsättning att det är utanför sekretessgränsen på 70 år."
.jpg)
Hur byter man till ett släktnamn?
På Skatteverkets hemsida finns all information om hur man byter till ett släktnamn, som ingen av ens föräldrar heter idag. De skriver:
"Det här gäller efternamn som har funnits i släkten, men som ingen av dina föräldrar heter eller har hetat. Du får byta till ett efternamn som har funnits i din släkt i rakt uppstigande led i minst två generationer. Det får dock inte vara längre sedan än fyra generationer tillbaka som namnet fanns i din släkt, räknat från och med dina föräldrar."
Man ansöker om namnbyte genom en blankett på Skatteverket och det kostar 1 800 kronor.
