Tack för tipset Vhidis!
Jag har ju svårt att vinkla handlederna pga värken men när armbågen fick hjälpa till så gick det att hitta rätt 
Ja du Flamman, förhoppningsvis får Slamkryparen vad hon förtjänar. Antagligen får hon mer än så.
Å så himla omtänksamt av Ärkeexet att låta T ta del av hans ouppklarade affärer... GAH Jag saknar ord.
Konstaterar dock att så länge det finns broar kvar så ska de tydligen brännas, helst från bägge ändar.
(Dessutom är jag en bitter sugga som i hemlighet bryter ihop ibland över det orättvisa i barns villkorslösa kärlek till föräldrar som f-n i mig inte gör sig förtjänta av det för en sekund!)
Här handlar det mer om tramsigt trots från exet's sida.
Vi har väntat i mer än ett halvår nu på en ny innerdörr istället för den han sparkade hål i.
Nu har vi kommit så långt att dörrf-n är måttbeställd på bredden och hämtad.
Återstår gör tydligen att kapa dörren på höjden. Det gick inte att måttbeställa.
Den senaste problematiken är att -hepp- gångjärnen inte passar!!!
Å det är ju sååååå märkligt att det bara följde med "halva" gångjärn med dörrbladet... (eh, det skulle kunna bero på att andra halvan av gångjärnen vanligtvis SITTER PÅ DÖRRKARMEN. Och den ska ju inte bytas.
Detta åtföljs av en milt förvånand och lite bekymrad blick när han informativt förklarar för mig att "Ja för vet du, det är ju inte standardmått på den dörren"
NÄHÄ. Tänka sig att jag inte hade en ringaste aaaaaaning om att det inte är standardmått på dörrarna i mitt hus!
Mitt hus som är en liggtimmrade stuga byggd i mitten på 1850-talet... Med en takhöjd på drygt 2 meter närmast skorstenstocken...
Fast jag är trots allt inte förvånad över att han helt hade missat sådana detaljer. Han bodde ju trots allt bara där i dryga 20 år...
I går bad Äldsta honom att ta med kärra och köra bort resten av skräpet han har samlat på sig och spridit ut över hela tomten.
Typ gamla däck. Kan ju vara bra att ha. Kanske.
Vi räknade till strax över 20 däck med fälg...
Av dessa ligger 5 stycken travade i två travar i kanten på gången ner på tomten. Och eftersom det är grejer på andra sidan gången också så är det med nöd och näppe att man kommer fram med en skottkärra. (En gång i tiden kunde man backa ner en balvagn där utan problem...
Vi går ut och pekar på det som vi vill ha bort först och främst eftersom DET ÄR I VÄGEN!
Sen går vi in.
Döm om vår förvåning när vi kommer ut i morse och de 5 däcken fortfarande ligger kvar!?
Jag ringer och frågar, Öh?
Då visar det sig att han valt att börja lasta de däck som ligger i hörnet av ladan, mot skogskanten, och sen blev det fullt på kärran. Kan ni förstå???? Det blev fullt fast han hade tänkt att ta med alla däcken.
När jag stillsamt undrar varför han inte började lasta det som vi pekat ut som DET SOM ÄR I VÄGEN!!!!!????? utan istället börjat med det som inte alls är i vägen just nu så blev han stött i kanten för han hade ju trott att allt skulle få plats. Och det var ju faktiskt inte hans fel att det blev fullt på kärran...
Om jag bara kunde komma förbi vad det faktiskt säger om mig coh mitt omdöme, som valde att dela så många år med honom (eller dela och dela, det var visst bara jag som delade), så kanske jag kunde lyckas landa i att karln helt enkelt är korkad. Eller har slarvat bort de bestick han kanske hade i lådan?
Eller nåt.
Att bara kunna avpolettera honom utan att varken slösa ilska eller sorg på honom.
Att landa i att det kanske inte säger så mycket om mig, egentligen. Att han väljer att vara en trotsig 13-åring i en 50-årings förklädnad är ju trots allt hans val. Inte mitt.
Varför skäms jag då så förbannat?
Beda som ligger något före (som hon alltid gör) knallar redan runt vardagsrumsbordet och rör sig mellan bordet och soffan, dvs släpper taget korta stunder. Men Ada är inte långt efter, bara lite svagare.
(och ni som vet hennes riktiga namn kan ju dra en slutsats om ännu ett närliggande smeknamn 
)
